Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1942 - Sven Stolpe: Mystik och politik. Aldous Huxleys nya bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
kontemplation utan Kristus, särskilt hans
passion. Vi ser här, menar Huxley, hur Benet
of Canfield ersätter den innersta verkligheten,
som är opersonlig, med en viss form av
verklighet. Särskilt tydlig blir denna gräns hos
Benet of Canfields lärjunge Pierre de Bérulle,
som genomför en kopernikansk revolution på
området. Bérulle är den hänsynslöst
konsekvente teocentrikern. Gud skall dyrkas,
alldeles oavsett vad denna dyrkan kan betyda för
den dyrkande. Gud har nu i historien endast
en gång dyrkats på det rätta sättet,
nämligen av Kristus. Följaktligen vill Bérulle inte
erkänna någon annan mystik än den som
bygger på och koncentrerar sig kring Kristi
liv och lidande.
Huxley formulerar mycket energiskt sina
invändningar. Han utvecklar (särskilt på sid.
97 i originaltexten), att den genuina mystiken
förefaller honom vara människosläktets enda
räddning, just därför att den ger en grund för
en religion utan orimliga dogmer, vilka måste
i sin tur bygga på godtyckligt valda och
tolkade historiska fakta. (Han ger särskilt Karl
Barth ett rapp, därför att denne fördömt all
mystik just på grund av dess odogmatiska och
ohistoriska karaktär.)
En svensk läsare följer Huxley s
bemödanden på denna punkt med det största intresse,
och han beklagar, att Huxley inte kommit
i kontakt med det enda bidrag till klargörandet
av dessa ting i modern tid som kan jämföras
med abbé Bremonds, nämligen Nathan
Söderbloms. Söderbloms stora problem var just
förhållandet mellan oändlighetsmystik och
personlig religion. Under sin långa forskarbana
tvekade han länge om den rätta lösningen
— i själva verket finns i hans produktion flera
lösningar antydda bredvid varandra. Men det
framgår med all tydlighet av hans sista verk,
"Den levande guden", att han icke som så
mycken protestantisk teologi ville offra
mystiken för att i dess ställe ensidigt hävda den
kierkegaardska "innerlighets"-linjen, den
evangeliska personliga religionen. Hans slutresultat
tycks ha varit, att de två linjerna kan
sammansmälta, och att Luthers storhet just är, att han
förmådde i en syntes ena mystiken och den
personliga religionen. Genom sin bristande
kontakt med Söderblom och hans lärjungar
har Huxleys framställning av dessa ting tyvärr
kommit att bli lätt amatörmässig.
Orsaken till att Huxley så envist hävdar,
att sann mystik måste åsyfta föreningen med
en opersonlig verklighet, är ganska klar: han
har inte själv gjort erfarenheten, han har
icke upplevat en personlig Gud, en gudomlig
vilja. När Huxley genom en filosofiprofessor
(Philip Léon, författaren till "The Philosophy
of Energy") kom i kontakt med grupprörelsen,
tog han visserligen starka intryck av dess
strävan, men han avböjde dess — och all
kristendoms — grundpostulat: Guds
personliga verklighet är ett faktum, som varje
människa kan övertyga sig om, bara hon vill gå
den väg som bergspredikan anvisar, för att
därefter göra Pauli erfarenhet, att Guds kraft
fullbordas i vår svaghet, det vill säga att full
insikt om den djupaste andliga verkligheten
endast kan nås av den som funnit, att även
det bästa i hans strävanden är otillräckligt,
och att en ödmjuk kapitulation är den enda
möjligheten.
5
För Huxley blir mystikens utbildning hos
Bérulle till en stor tragik. Han konstaterar, att
den franska mystiken snart dog ut — och
stöder sig därvid på Bremonds skildring av
Bossuets kamp med Fénélon — och finner, att
orsaken måste vara Bérulles förfalskning av
den sanna mystiken. Detta blir för Huxley
en händelse av världshistorisk vikt. Han tror
nämligen på fullaste allvar, att mystiken är
mänsklighetens enda chans. "Mystikerna är
kanaler, genom vilka en smula kunskap om
438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
