Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
sitt känslofriska hjärta, sin äventyrslystnad
och sin alltuppslukande dagbok. Till det mest
exotiska hör de båda kvinnornas färd via
Kuba, deras flykt från en kolerahärjad båt
tillsammans med en tillgiven jätteneger och
deras sällsamma upplevelser på Mississippideltats
sköna och dödsuppfyllda vattenvägar. Till det
kusligaste hör den sadistiske
plantageförvaltaren som beredes ett sådant kvalfullt slut av
de befriade slavarna. Till det hyggligaste hör
poetynglingen i officersuniform som vill bli
en Byron och upplever sin första passion med
en guldfärgad kvarteronskönhet.
För övrigt rymmer boken allehanda
utsvävningar, mord och brand, feber och svart magi:
allt vad en oskuldsfull läsare kan begära. Det
är mycket skickligt iscensatt, med ett artisteri
som bara har alltför lätt att hamna i det
banala. I sin ytliga men effektfulla reaktion
mot den benhårda, sterila puritanska
anständigheten går romanen till den motsatta
ytterligheten och hamnar i en lika förljugen
passionsromantik. Det hela är ju överhuvud
lättvindigt och otroligt, bara konstruktion och
raffinerad yta, med tämligen dimensionslösa
händelser och människor. Som ren
underhållning är det en smakstark men ganska hetsande
anrättning. Artur Lundkvist
En sydstatshistoria
ERSKINE CALDWELL: Snälla vita herrar ...
Översättning av C. G. Gene. Nybloms
förlag 1942. 6:50.
Det hade kanske varit mera lyckat om
Er-skine Caldwell som romanförfattare blivit
presenterad i Sverige tidigare. Hans bästa
roman, "God’s Little Acre", kom ut för cirka
tio år sedan. Den har en grov sensuell
fyllighet som hans övriga romaner inte riktigt når
upp till, men den är i gengäld så pass starkt
präglad av den tidens primitivistiska
tankegångar att den kännbart har förlorat i
aktualitet. "Trouble in July", som nu översatts
under den rätt misslyckade titeln "Snälla vita
herrar___", visar en Caldwell som är mera
tveksam om sin väg som konstnär. Han rör
sig här med samma sorts kanske alltför
kroppsliga figurer som tidigare, och med
samma ytterligt förenklade, skenbart
grovhuggna berättarteknik, man han har tappat
något av sin stora ljugarglädje. I stället har
de sociala avsikterna strukits under, utan att
författarens förmåga av överblick tycks ha
vidgats. "Trouble in July" är torrare än de
romaner Caldwell skrev för tio år sen, men
detta kompenseras knappast av något större
register eller några vidgade kunskaper.
"Trouble in July" är en historia om en
lynchning i Andrewjones, en liten stad
någonstans i Sydstaterna. Figurerna i stycket är
en oskyldig och rädd negerpojke, en
140-kilos-sheriff som är orolig för att förlora röster
vid nästa val, hans magra lilla hustru och hans
båda biträden, en galen käring som hatar
negrer, en löpsk jänta, stadens mäktige
politiker, en skara undermåliga och vildsinta
lynchare, en handfull uppskrämda negrer. Det
hela är en grov komedi, som upplöser sig i
blodsutgjutelse och grymhet. Bäst tecknad är
sheriffen Jeff, en trots de karikatyrartade
proportionerna djupgående studie i en
slarvig, undansmitande feghet, som varken vill
ont eller törs gott. Med fåordig medkänsla är
också den flyende, i sin enfald alldeles
rådville negerpojken skildrad.
Fastän "Trouble in July" inte är fullt
representativ för Caldwell, förmedlar den dock
bekantskapen med en författare som är av
stort intresse, en mycket särpräglad
berättar-begåvning och en i all sin köttiga naturalism
medveten artist. Hans framgångar har varit en
nagel i ögat för sedlighetens väktare i
Amerika, och hans böcker har rört upp en mängd
affekter, som diskussionen av de sociala
förhållandena i Sydstaterna i sista hand dragit
nytta av. Hans konstnärliga attityd har också
spelat en stor roll för det senaste årtiondets
realistiska regionalister.
Tyvärr framträder Caldwells roman inte i
någon fördelaktig svensk kostym. Verkan av
hans böcker är i hög grad beroende av den
precision med vilken hans enkla och bullriga
figurers yttranden avlyssnas. För den sidan
av hans författarskap har översättaren inte haft
något sinne. Thorsten Jonsson
-472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
