Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Gunnar Brandell: André Malraux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR BRANDELL
förestående fusiljeringen sina sinnen skarpa
och sitt förstånd klart. Men vad är detta om
inte den människa i fullkomlig frihet, den icke
längre mänskliga människa, den övermänniska
varom Nietzsche drömde: "Den chimäriska
viljan", säger Malraux, "av vilken viljan till
makt inte är annat än det intellektuella
berättigandet, det är viljan till gudomlighet; varje
människa drömmer om att vara gud." Därmed
är vi framme, inte vid den enda möjlighet
som är människan given utan vid det
alternativ som är betingelsen för hennes existens: att
dyrka Gud eller att vara Gud. Den ena
möjligheten har samma berättigande som den andra,
och de människor som valt den ena vägen
måste erkänna dem som valt den andra som
jämbördiga motståndare; men de är fiender
till varandra. Tschen erkänner, då han på väg
till platsen för sitt attentat möter sin gamle
lärare pastor Smithson, att denne talar sant,
då han berättar om sitt eget religiösa liv; även
han, liksom Tschen, levde sin tanke och kunde
väl ha dött för den på samma sätt som Tschen.
Malraux’ om inte alltid sympatiska så dock
förvånande intresserade och inträngande blick
på kristna människor härrör ur denna känsla
av att tillsammans med dem representera den
yttersta motsatsen.
Den egenskap, som gudamänniskan skall
vinna efter att ha frigjort sig från alla
mänskliga betingelser, från "la condition humaine",
är värdigheten. I detta begrepp har man att
söka utgångspunkten för Malraux’ kommunism,
sådan han vid denna tid fattade den. Hans
språkrör är härvid Kyo Gisors, ett halvblod
av kines och japan men son till en professor
vid Shanghais universitet och med en
västerländsk uppfostran. Liksom de andra är han
en handlingens man, den mest framstående
organisatören och den självskrivne ledaren,
och han spiller inte många ord på teorier.
Men han motiverar sin kamp med denna
övertygelse :
"Det finns inte någon möjlighet till
värdighet, till verkligt liv, för en människa som
arbetar tolv timmar om dagen utan att veta
vad hon arbetar för."
Och vidare:
"Allting för vilket en människa låter döda
sig går utöver det rena intresset och försöker
mer eller mindre att göra rättvisa åt
människans lott genom att grunda den i
värdigheten: kristendomen för slaven, nationen för
medborgaren, kommunismen för arbetaren."
Detta är en kommunism som står så långt
som möjligt från den marxistiska. Här betraktas
den ekonomiska olikheten icke som det
väsentliga, endast som något vilket måste undanröjas
för att skapa gynnsamma betingelser för
individernas andliga växt. "Kommunismen återger
individerna deras fruktbarhet", heter det något
senare i en uppsats av Malraux’ hand. Men det
måste också konstateras att det vill mera till
än en omvälvning av ekonomisk och social
natur för att realisera den människans
värdighet, som är Malraux’ ideal. Värdighet är
detsamma som att vara obunden av alla de
faktorer, som hindrar och hämmar människan
och som förödmjukar henne: slaveriet att
tjäna främmande intressen hör dit, likaså
statstvånget; men också livets alla andra detaljer
av glad och sorglig art och, inte att förglömma:
fruktan för döden. Frigörelsen av allt detta
och skapandet av värdigheten är ett oerhört
företag, men det djärvaste är dock att söka
den inte i meditation och filosofi utan i
handling.
Det finns i själva verket i "La condition
humaine" en gestalt, som har vunnit en hel
del av denna värdighet, kanske lika mycket
som de andra, och på en annan väg än
handlingens. Det är den gamle Gisors, före detta
professor i sociologi vid universitetet men
avsatt på grund av ett misshagligt föredrag.
För honom är kommunismen inte som för
sonen en vilja, utan ett öde, liksom så mycket
annat i det liv, som han under inflytande av
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
