- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
523

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Gunnar Brandell: André Malraux

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRÉ MALRAUX

att det ursprungligen var smaken för det
exotiska, ovanliga och våldsamma, som drev
Malraux till Kinas revolutionära centraler. Sedan
dess har läget förändrats, och det finns
möjligheter att mitt i Europa uppleva en kamp
som motsvarar den kinesiska. Då har Malraux
upptäckt, att kampen också har en mening:
"Behovet av broderskap mot passionen för
hierarkien är en mycket allvarlig konflikt i
detta land... och kanske i några andra."
Romanen är en hänförd hyllning till en bestämd
politisk tanke: folkfrontens.

André Malraux har alltid sökt sig långt ut
åt vänster i politiskt avseende, han har alltid
befunnit sig bland dem som till och med
revolutionen tvekar att ge vapen, bland
jakobiner och kommunarder. Men ändå kan man
med mycken ratt säga, att det första verk där
han visar sig verkligt politiskt engagerad, icke
endast i en handlingslinje utan också i en
ideologi, är romanen om det spanska
inbördeskriget. Detta har vidgat hans förståelse för
människor. Han söker inte längre
övermänniskor, som ställt sin sak på intet; men två
saker fordrar han: de ska]I vara anhängare av
broderskapets idé och modet skall vara "ett
fosterland" för dem. Bäst framgår detta av den
sublima dialogen mellan anarkisten Puig och
nationalgardesöversten Ximenes, den senare
katolik och med något av ålderns misstro mot
brådstörtade omvälvningar; han känner Puig
tidigare från sitt porträttgalleri över politiska
förbrytare. De samsas kring tanken på
broderskapet och i det egendomliga frimureri som
existerar mellan de stolta och tappra. "Ni hade
tur då ni gick över torget", säger Puig och
tänker på hur kulorna slog runt kring översten,
då han gick fram mot det belägrade hotell
Colon. Och översten är tacksam mot Puig,
"inte för hans komplimang, utan för att han
visade den stil som så många spanjorer är
mäktiga och svarade honom som en officer

under Karl V. Ty det var klart att han med
’tur’ menade ’mod’."

"För första gången", heter det i en
stridsskildring, "sprang liberala, medlemmar i
U. G. T. och C. N. T., anarkister, republikaner,
syndikalister, socialister tillsammans mot de
fientliga kulsprutorna." André Malraux
uppträder alltid, även då han skriver romaner, som
kämpande och handlande politiker och har
därför inte gjort några försök att förstå sina
fiender. Men i Kina befann han sig ännu långt
ut på vänstra flygeln, i motsatsställning mot alla
andra partier, och kineserna var honom dock
till sist ganska främmande; följaktligen fick
han bara med en enda människotyp i sina
böcker: den kallblodiga eller cyniska
handlingsmänniskan. I Spanien stod han på en
bredare front: folkfronten, vilket gav honom
tillfälle att utvidga sin mänskliga förståelse
över vidare områden än förut varit möjligt.
Detta har också burit en konstnärlig frukt
i den mera nyanserade människoskildring, som
skiljer "L’Espoir" från de tidigare romanerna.

Förändringen är inte bara av ideologisk
natur; den avspeglar sig också i psykologien.
I de kinesiska romanerna hörde hjältemodet
nära ihop med ensamheten; nu har Malraux
upptäckt, att "det finns inga hjältar utan
auditorium. När man varit verkligt ensam begriper
man det." Prestationerna utföres inte längre
av ensamma hetsade övermänniskor utan av en
gemenskap. Vackrast har han bringat
kollektiviteten sin hyllning i skildringen av
bombplanseskadern, som med sina utrangerade plan
gör det omöjliga för att hindra de fascistiska
kolonnernas framträngande mot Madrid. Men
då flygarna kommer hem från dessa färder
visar de hela sin mänskliga skröplighet, grälar
och bråkar, vägrar att lyda order. Ty "denna
eskader i sin helhet är ädlare än nästan alla
dem som hör till den".

De flesta intellektuella väljer sitt parti först
efter att ha granskat de olika möjligheterna

523

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free