Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Fredrik Böök: Drömmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK BÖÖK
boler för att passera gränsbevakningen. Det är
ett av de många exemplen på hur obesvärat
han slår erfarenheten och sunda förnuftet i
ansiktet: sexuella bilder och känslor passerar
ju faktiskt alldeles fritt in i drömmens värld.
Varför i all världen skulle de maskeras till
oigenkännlighet? Det har Freud hittat på helt
enkelt för att få fri disposition över drömmens
innehåll, så att hans speciella teorier och
synpunkter inte skall lida brist på material. Utan
vidare kan man instämma i den stränga dom,
som fällts av den tyske forskaren Hans
Henning: "Den sexuella symboliseringen förbjuder
sig själv.–-Ett bevis på att det
verkligen förekommer symboler är inte
tillväga-bragt."
Men därav följer, väl att märka, ingalunda
att den symbolik, som psykoanalysen sysslar
med, inte existerar. Den finns, men den hör
till det vakna, medvetna livet, där viljans
censur ofta utövas med stränghet, inte bara
på det sexuella området; den hör till
inbillningens värld och diktens. Säger man att den
hör till drömmens värld, så fattar man ordet
dröm i en annan bemärkelse än den
bokstavliga.
Det skulle kunna sägas om Arthur
Christensens bok att den har en tydlig tendens att
beröva drömlivet det mesta av den mystik,
varmed det har varit omgivet alltsedan
mänsklighetens barndom. Inte heller är författaren
hågad att ge drömmen någon hög rang som
inspirationskälla eller som produktiv faktor i
själslivet. Han framhäver energiskt det absurda
och förvirrade, bakom vilket man förgäves
söker några hemligheter. Många drömmar har
en oemotsäglig likhet med de sinnessjukas
föreställningsvärld, och de påminner också om de
modernistiska riktningar inom konsten, som
plägar karakteriseras som surrealism. Den
uppskattning, som surrealistiska konstverk blivit
föremål för, sammanhänger givetvis med att
det slumrar anlag till sinnessjuka även hos
många någorlunda balanserade individer, och
att böjelser åt det hållet kan framträda hos
vem som helst under sömnen. "Men den
normale drömmaren", anmärker doktor
Christensen torrt, "släpper galenskapen, när han
vaknar." Det finns emellertid ett område, där
drömmens erfarenheter säkerligen har utövat
ett positivt inflytande på det vakna fantasilivet
och på dikten, nämligen i fråga om sagan. En
hel rad av de typiska sagomotiven återfinns
i varje fall i drömmarna: talande djur,
förvandlingar av mänskor och djur. Om även
vuxna och kultiverade personer visar en sådan
mottaglighet för sagorna, om de med sådan
lätthet finner sig till rätta i denna naturstridiga
omgivning, känner sig hemmastadda i den, så
kan det i viss mån förklaras av det faktum,
att vi regelbundet tillbringar en tredjedel av
vårt liv i en fantasivärld, som är besläktad
med sagans värld.
Är det troligt, att drömmen skall bli
detroni-serad efter hand som mänskligheten når fram
till en mera rationell och strängt empirisk
livsåskådning? Det är inte gott att säga: det
hemlighetsfulla kommer väl alltid att behålla sin
tjusning, den som inte är mogen för de äkta
mysterierna, de som öppnar sig för vår blick
i stjärnhimmeln och för vår tanke i de
lagbundna orsakssammanhangens oändliga djup,
skall väl alltid söka ett surrogat i de oäkta
underverkens och övertrons skymningsriken.
Redan för årtusenden sen fanns det kritiska
och sanningskära naturer, som varken
bekymrade sig om spåmän eller drömtydare eller
andra kolleger till professor Freud. Bibelns
kanoniska böcker är fulla av vidunderliga drömmar
och fantastiska historier, men bland apokryferna
stöter man på den världserfarne och skeptiske
Jesus Syrak, som inskärpte, att det blott var
de dåraktiga, som fäste någon vikt vid de
tomma och bedrägliga synerna under sömnen.
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
