Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Kärlek och politik
GUSTAF HELLSTRÖM: Kärlek och politik.
Bonniers 1942. 12: 50.
Det har fogat sig så att Gustaf Hellström
till sin sextioårsdag kunnat berika svensk
bokmarknad med en ny roman, en femte del i den
självbiografiska svit, där författarens alter ego
bär namnet Stellan Petreus.
Denna romanserie, som med all säkerhet
kommer att räknas till vår tids mest
betydelsefulla litterära insatser, har under berättelsens
fortgång fixerat många olika miljöer: först
barndomens och uppväxtårens sydsvenska
småstad, sedan Lund med dess intellektuella liv,
vari Bengt Lidforss spelade en huvudroll;
därefter det oscariska Stockholm, sett ur
bohemvinkel, och nu senast, i romanen "Kärlek och
politik", London av omkring 1910, såsom den
unge svenske utrikeskorrespondenten såg och
upplevde jättestaden.
Perspektiven ha sålunda skiftat i denna
episka serie. Men den intellektuella lidelsen,
behovet att skapa klarhet har varit sig likt.
Författarens grepp kring de väldiga samtida
problemkomplexen har inte slappnat. Snarare
efterlämnar den senaste delen i denna krönika
ett intryck av än djupare och samvetsgrannare
penetration av samhällskonflikter och sociala
frågeställningar.
Internationalismen låg Gustaf Hellströms
generation i blodet. Svensk litteraturhistoria är
bland mycket annat historien om en
pendelrörelse mellan nationalism och internationalism.
De så kallade tiotalisterna, alla intensivt
sysselsatta med sin samtids problem, bröto med
nittiotalismen också såtillvida som de vände
sig från svenskhetsprogrammet, historicismen
och provinsialismen ut mot de internationella
perspektiven. Men medan de flesta i denna
generation huvudsakligen inom svenska
landamären upplevde denna internationalism som
GUSTAF HELLSTRÖM
idé, som ferment i sin livssyn, fick Gustaf
Hellström på ett påtagligare sätt omsätta sina
idéer i verklighet: han blev, å yrkets vägnar,
kosmopolit.
Om Stellan Petreus’ första utlandsår, om
hans konfrontation med engelskt väsen och
engelskt samhälle handlar i första hand
romanen "Kärlek och politik".
Spekulationer i folkpsykologi tillhöra om
något vansklighetens sfär. Ingen kan vara
mera medveten om den saken än Gustaf
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
