Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1942 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
fattning, sammansatt av intellektualistisk
begränsning, idealistisk känslosamhet och
konstnärlig kompromissläggning.
Hans bok är dock mycket förtjänstfull och
användbar som handbok, inte minst genom sin
fullständighet. Den behandlar ett nittiotal
författare, därav en del tämligen obetydliga. Man
kunde kanske finna ytterligare något tjugutal
av viss litterär förtjänst som inte kommit med.
Bland de saknade som man läst en eller flera
jämförelsevis värdefulla böcker av skulle man
vilja framhålla: Djuna Barnes, Henry Bella-
mann, Archie Binns, John Peale Bishop,
Catherine Brody, W. R. Burnett, James Gould
Cozzens, Clyde Brion Davis, H. L. Davis,
Howard Fast, Stanley Hopkins, Tom Kromer,
Carson McCullers, Caroline Miller, Elliot Paul.
Och säkert finns det fler. Succéförfattarna
Hervey Allen, Margaret Mitchell och Kenneth
Roberts blir inte ens nämnda. I en översikt
som denna hade det väl ändå varit lämpligt
att placera in dem i sammanhanget som en
sorts litteraturens sidofenomen.
Artur Lundkvist
Stadskultur
LEWIS MUMFORD: Stadskultur.
Översättning av Leif Björk. KF: s
bokförlag. 15:—.
"Människorna komma samman i städer för
att leva; de stanna tillsammans för att leva det
goda livet", lär Aristoteles ha sagt.
Allt flera söka också få del av detta goda
liv. Flykten från landsbygden tar tidvis
väldiga proportioner i vår tid. Här hemma hos
oss ha vi under 1930-talet passerat den gräns,
under vilken tätorternas befolkning ännu var
den mindre delen av landets befolkning, och
de som bodde på egentliga landsbygden voro
flertalet. Så sent som på 1880-talet utgjorde
dessa sistnämnda 80 procent av Sveriges
folkmängd för att sedan småningom minska och
till slut efter den ytterligt forcerade
inflyttningen till samhällena under åren 1935—40
vara nere vid endast 43,6 procent.
Hela vår kulturgrund förändras med detta.
Den stabilitet som kännetecknat en kulturkrets
som domineras av jordbruket saknas i den
ur-banistiska kulturen. Den är i stället rörlig, den
suger upp nya impulser, den blandar och
förvandlar intryck och föreställningar. Dels
därför att i denna människoanhopning varje
individ får ett maximum av yttre möjligheter
till kontakt med andra människor, deras
tänkesätt och reaktioner. Dels därför att
stadsutvecklingen förutsätter internationella
förbindelser och utbyte.
Alla nya förbindelser och nya impulser äro
lika många stötar mot statiska och stabila
kulturförhållanden. Den rörlighet och
föränderlighet som därför kännetecknar stadskulturen
behöver dock inte betyda löslighet. Men den
kräver uppmärksamhet och medveten
utformning i högre grad än andra stabilare
kulturformer, och det är just denna omvårdnad och
uppmärksamhet som stadskulturen så
påtagligt saknat fastän den blivit av allt större och
mer avgörande betydelse i nationernas tillvaro.
Ett glänsande diskussionsinlägg i dessa
frågor ha vi nu fått i Lewis Mumfords "The
Cul-ture of Cities", som nu översatts till svenska.
Han talar med profeters mun, med deras
hänförelse och skärpa. Han visar, om vi nu inte
visste det förut, att vi ha hamnat i ett fördärv,
men han ser också vägen ur det. Framför allt
är det emellertid en lysande introduktion i
den labyrint av mänskliga företeelser som lett
oss dit där vi nu äro och som har sin stora
förtjänst i att se problemen inte ur en enda
synpunkt, den tekniska, den ekonomiska, den
sociala eller den kulturella, utan ur alla.
Det människomaterial som skyfflas in i
stadens smältdegel formas om till kropp och själ.
Men det är ingalunda alltid för det "goda
livet" de formas. Under den liberala
kapitalistiska epok på 1700- och 1800-talen då våra
nuvarande storstäder fick det väsentliga av
sin ännu bestående karaktär, försämrades
stadsbefolkningens villkor. Medan städerna
växte och "landet blev rikare", ökade
barnadödlighet och sjukdom. Yi ha säkerligen inte
haft riktigt klart för oss i hur hög grad
hygieniska och sociala missförhållanden
skärptes under denna strålande ekonomiska
expansionsperiod. Först när den fria kapitalismen
blivit kringränd från olika håll ,kunde andra
-562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
