Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
Ett herrgårdsbibliotek
SAMUEL E. BRING: C. G. Warmholtz’ och
Louis De Geers bibliotek på Christineholm.
Lychnosbibliotek. Studier och
källskrifter utgivna av Lärdomshistoriska
samfundet bd 3. Uppsala &
Stockholm 1941.
10:—.
Bibliotekshistorien och dess förhållande till
den allmänna lärdomshistorien kan giva
anledning till en del funderingar. Jag bortser härvid
från historiska undersökningar av de offentliga
biblioteken. Deras uppgift är å ena sidan att
klarlägga utvecklingen av
biblioteksorganisatoriska och bibliotekstekniska problem, å den
andra att visa, vilka resurser, som under olika
tider stått bibliotekens kunder — forskarna —
till buds.
Privatbibliotekens historia intager en något
annan ställning. Endast i undantagsfall kunna
dessa äga något intresse ur organisatorisk eller
teknisk synpunkt. Ej heller ha deras
bokbestånd, annat än i undantagsfall, spelat någon
större roll för den allmänna forskningen.
Endast i de fall, då biblioteket tillhört någon
framstående forskare, speciellt under de tider,
då de offentliga biblioteken ännu icke spelade
någon större roll, har en undersökning över
bokbeståndet ett speciellt lärdomshistoriskt
intresse. Dessutom kan även bokbeståndet vara
typiskt för en viss tid och ett visst
samhällsskikt. Så är till exempel Björkenheims
undersökning av beståndet av fransk litteratur på
finska herrgårdarna under sjuttonhundratalet
(1929) mycket belysande för den franska
kulturens inflytande här i Norden. Slutligen
kunna undersökningar över privatbiblioteken
ha ett värde för bokhandelns -—- framför allt
antikvariatbokhandelns — historia. Ett
klarläggande av, hur en boksamlare i äldre tider
kunde sammanbringa ett bibliotek, hur han
fick sina bibliografiska upplysningar, vilka
priser han betalade, har naturligtvis ett allmänt
lärdoms- och kulturhistoriskt intresse. De
biblio-fila värdesättningarna äro med vissa
korrektioner betecknande för kulturströmningarna.
Bedömer man Brings arbete utifrån dessa
synpunkter — vilket måste anses fullt
legitimt, då det ingår i en bokserie av
lärdoms-historisk karaktär — måste man konstatera,
att det ämne han behandlar åtminstone till en
stor del varit relativt otacksamt och litet
givande.
Härvid måste man göra en skillnad mellan
de olika partierna i boken. Den består
nämligen av två absolut skilda delar, dels en
undersökning av det Warmholtzska, dels en av det
De Geerska biblioteket. Någon förbindelse
mellan dessa två boksamlingar existerar
nämligen icke, om man undantager den rent yttre
och tillfälliga omständigheten, att ägarna haft
sin varelse på ett och samma ställe. Till hela
sin karaktär äro de också så skiljaktiga som
möjligt. Warmholtz ville skapa en möjligast
fullständig samling av litteratur rörande
Sveriges historia, både i sin egenskap av
bibliografisk forskare och bibliofil. Louis De Geer
var en privatman, före detta militär med
intresse för litteratur, speciellt fransk historia
och resebeskrivningar. Han ägde också de
ekonomiska möjligheterna att genom sin
bokhandlare skaffa sig allt som kom ut på berörda
områden. Medan Warmholtz särskilt genom
sitt stora bibliografiska arbete "Bibliotheca
historica sveo-gothica" intager en framstående
plats i den svenska lärdomshistorien, ägnade
sig De Geer tydligen icke åt några
vetenskapliga eller vittra sysselsättningar.
Ur lärdomshistorisk synpunkt är därför den
första avdelningen i boken den viktigaste och
värdefullaste. Författarens ingående skildring
av den svenska delen av Warmholtzska
biblioteket och dess skiftande öden alltifrån 1784, då
den överläts till C. G. Gjörwell, och till 1794»
■624
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
