Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 9. November 1942
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
tider! Hur sällsamt förändras icke allt i skydd
av feberdomningen! En betydelsefull stillhet
skapas omkring oss. Varje röst har en ny
klang, klockan tickar hårdare och fortare än
annars, varje skåp, varje bord förlorar sin
tillfällighet, och röck och byxor, som hänga över
stolskarmen bredvid oss, antaga, så snart
skymningen faller, på ett rörande sätt vår egen
hållning."
Med samma levande tydlighet skildrar Hans
Carossa sina skolår vid det humanistiska
gymnasiet i Landshut: det är sällan man påträffar
mer givande skolminnen, men här har en
diktare tagit hand om det rika stoffet. Plastiskt
framträda dessa minnen av en man, som med
skärpa iakttagit det yttre livets växlande
scenerier men framför allt koncentrerat sig på att ge
det inre livets alla skiftningar klar gestaltning.
*
Carossa är en aristokratisk författare. Samma
omdöme gäller inte Hans Fallada, denne mer
eller mindre gemytlige nordtysk med dragning
till biedermeierstilen. Realism och humor av den
småtrevliga sorten utmärker hans memoarer
"Jag minns den ljuva tiden". Falladas
barndomsminnen äro framför allt förknippade med
hemmet i Berlin, dominerat av fadern,
rakryggat kammarrättsråd av obeskrivligt tysk,
borgerlig hållning. Gossens äventyr utspelas
dels i det wilhelminska Berlins labyrinter, dels
på sommarnöjenas lantliga marker. Liksom
Carossa sätter Fallada punkt, där skoltiden
upphör och studentåren ska ta sin början.
Mycket i denna brokiga krönika är berättat
med Falladas vanliga livfulla och detalj kära
realism, och många äkttyska släktporträtt pryda
väggarna i hans minnessal.
På ett ställe i dessa memoarer talar Fallada
om sin fars förkärlek för Heinrich Seidels
böcker, "denne vardagstrevnadens filosof för
småfolk, vars alltför billiga optimism förefaller
oss en smula fadd". Fallada tillhör en senare
tidsålder än denne Seidel, och han kan inte
helt dela dennes optimistiska syn på tillvaron;
men eljest är det inte utan skäl som man på
honom själv sådan han framträder i denna
bok skulle vilja applicera de övriga omdömena
om den äldre författaren: han är i själva
verket samma andas barn. Och om Zola enligt
hans förklaring förefaller honom outhärdlig
och Daudet fadd, så kan man endast tillönska
honom själv något av den förres nerv och den
senares finess. Johannes Edfelt
Hemingways noveller
ERNEST HEMINGWAY: Snön på Kiliman-
djaro och andra noveller. Översättning av
Thorsten Jonsson. Bonniers
1942. 9:—.
Av Hemingways samlade fyrtionio noveller
har Thorsten Jonsson valt och översatt nitton.
Uppdraget har otvivelaktigt tillfallit rätt
person. Både urvalet och översättningen kunde
naturligtvis av andra gjorts på ett något
annorlunda sätt, men bättre kunde det inte ha blivit.
Jonsson är kännare av Hemingways stil och
teknik, som han med den besläktade
läggningens rätt gjort mer eller mindre till sin
egen. Hans sätt att handskas med Hemingway
är förtroget, otvunget och personligt; han
återger honom med ett stänk av sin egen
norr-landspräglade diktion, märkbarast i dialogen.
Den hemingwayska dialogen på knapphändigt
amerikanskt talspråk är egentligen
oöversättlig, bland annat därför att det saknas svenska
motsvarigheter. Jonsson har klokt undvikit den
speciella provinsialism som stockholmsslangen
utgör och i stället funnit en lyckad
kompromiss i vanlig svenska med inströdda
talspråksformer. Strävandet att bibehålla originalets
lakoniska korthuggenhet kan någon gång verka
litet underligt ("Klyftig yngling till, sa Al. Va,
Max, pigg yngling till, va?"), men i allmänhet
låter det så riktigt som gärna är möjligt. Sedan
kan man peka på de kursiverade
minnespartierna i titelnovellen: det hör till det bästa
Hemingway skrivit, och även på svenska är
det originell, tungt matad, irrationellt
fascinerande prosa.
Urvalet omfattar så gott som alla
Hemingways mest berömda nummer, representerande
hans olika perioder och motivkretsar. Minst
verkan gör de tidiga historierna med
barndomsmotiv och ett par europeiska skisser med
en viss turistprägel. Den ryktbara
gangsternovellen "The Killers" döljer sig under
nödhjälpstiteln "Henrys lunchbar", och den
mästerliga tjurfäktningshistorien "Obesegrad" är med,
lika spännande som förr och med samma trå-
733
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0749.html
