Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
alltså mycket av den i bästa mening originella
litteraturen, bort falla fackböcker, lyrik, de
flesta novellsamlingar och praktiskt taget all
essayistik. Kvar bli goda och mindre goda
romaner med utpräglad handling samt
populärare biografier, reseskildringar och liknande.
Men även på dylika ur innehållssynpunkt
godtagbara böcker ställer läsecirkeln det kravet att
de skola vara av åtminstone genomsnittligt
omfång och betinga ett genomsnittligt pris. En
i övrigt utmärkt bok kan ha det felet att den
är för koncentrerad och för billig. Den måste
räcka en viss tid och den måste vara värd en
viss summa, annars vill inte läsecirkelspubliken
veta av den, såvida den inte kan fogas in i
en cirkel med genomgående korta böcker.
Läsecirkelssystemet är bra som system, men
det innebär en farlig frestelse för författare och
förläggare. Den dag det kan fastställas att
bokproduktionen först och främst inriktar sig på
läsecirklarna ha dessa blivit en kulturfara. När
en förläggare ger ut till exempel en halvdålig
svensk eller utländsk roman bara därför att den
förefaller lämplig att stoppa in i en läsecirkel
och samtidigt tvingas bereda plats åt den i sina
pressar genom att säga nej till en diktsamling
eller ett vetenskapligt specialarbete har något
allvarligt inträffat. Det är kanske för tidigt att
redan nu utbrista i jeremiader, men höstens
svenska bokproduktion erbjuder inte en i allo
uppbygglig anblick. Den sväller och pöser, men
inte av hälsa och kraft utan av dästhet. Så
många dåliga romaner ha säkerligen aldrig
utgivits i Sverige något år förut. Det är bekant
att de flesta förläggarna också lida under en
viss överproduktion. De ha svårt att få fram
och lansera alla sina nyheter. Mången har
säkert beslutat sig att sovra strängare till ett
annat år. Om nu detta blir något mer än ett
tomt bragelöfte så skall det bli intressant att
se vad åtstramningen kommer att gå ut över.
Vår bokproduktion behöver inte bli rikligare,
snarare tvärtom, men den kan gott bli rikare
differentierad. Och det blir den inte om
läsecirklarna först av allt skola förses med
genomsnittligt goda romaner av genomsnittlig längd
till genomsnittligt pris. Bokhandeln kan hjälpa
förläggarna i deras dilemma mellan vad deras
ekonomiska och deras publicistiska samvete
bjuder dem genom att ta väl hand om
läse-cirkelpubliken, genom att uppfostra den och
leda den in på nya områden. Där har den en
verklig kulturuppgift.
De många böckerna
Svensk Bokhandelstidning har publicerat en
statistik över fjolårets bokutgivning i Sverige.
Det visar sig att den slog alla rekord, även
1925 års hittills oöverträffade. Det året
utkommo 3 114 böcker, men i fjol var siffran
3 267. I jämförelse med det kritiska året 1940
ökade bokutgivningen i fjol med nära tusen
titlar. Enbart inom avdelningen skönlitteratur
upptar statistiken 880 nummer, vilket innebär
en ökning i förhållande till 1940 med 254
arbeten, sannerligen inte litet om man betänker
att hela den inhemska romanproduktionen
normala år inte på långt när kommer upp till
denna siffra. Det är alltså från utlandet de
flesta av de 880 böckerna komma. Hur lovvärt
det än må vara att svenska förläggare följa
med den utländska litteraturen så vågar man
tryggt påstå att hur noga man än följer med
så lär det inte gå att upptäcka mer än något
tiotal nyutkomna utländska romaner per år
som det kan anses absolut nödvändigt att
översätta till svenska. Ger man sedan
förströelsebehovet vad det kan anses ha rätt att fordra
— låt oss säga ett femtiotal böcker — så blir
det ändå mängder och åter mängder av
översättningsromaner kvar som man frågar sig
varför de egentligen behövde ges ut. Det har nu
gått därhän att det vill ett bra omilt öde till för
att en debuterande amerikansk romanförfattare
av någon talang inte får översättningsrätten till
sin bok såld till Sverige. Konkurrensen mellan
756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
