- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
816

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1942 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

minstone fått med en strof som är typisk för
hans siarpräglade sida:

Kretsande runt i allt vidare ringar
hör falken ej mer falkenerarens röst;
ting falla sönder, då mittpunkten vacklar;
världen har givits det vilda i våld;
tidvattnet löses ur blodhöljda dammar,
oskuldens riter dränkas i blod;
utan all tro är den bäste, den sämste
fylld av en våldsam lidelses eld.

Diktproven från övriga moderna lyriker,
Lawrence, Pound, Eliot, är omtryck, i Eliots
fall för tredje eller fjärde gången, utan att han
därför är väl företrädd. Med dem börjar den
nutida engelska lyrikens kris, med revolt mot
färdiga former och invanda banor, med sträng
självrannsakan, som fört poesien närmare
prosan, argumenterande, dissonansfylld: en
fortskridande kamp för nytt andligt innehåll,
social anslutning, psykologisk nyorientering,
tidsmedvetenhet och effektiv utrustning.

Blomberg är en strikt och välbalanserad
tolkare, något böjd för att stämma ner tonfall,
känslor, uttryck. Blossande romantik och
retorisk ordprakt ligger mindre till för honom.
Hans strävan går ut på intensitet med
bibehållen enkelhet, ja, nykterhet och
vardaglighet. Bäst passar honom därför den klara visan,
den strävt allvarliga psalmtonen, den svala
klassiska behärskningen. Det är arbetsamt och
tidsödande att åstadkomma dikttolkningar;
Blomberg offrar påfallande mycket av sin
poetiska energi på denna uppgift, och det vore
otacksamt att inte visa honom erkänsla härför.

Inledningen är en liten välformad,
koncentrerat innehållsrik redogörelse för den engelska
lyrikens utveckling och resurser.

Artur Lundkvist

Tolkningar

JOHANNES EDFELT: Hymner och visor.

Tolkningar. Bonniers 1942.
5:75.

En översättare av lyrik kan i själva sitt
urval tänkas förfara på olika sätt, mer objektivt
eller mer subjektivt. Men antingen han väljer
det för de främmande diktarna mest
karakteristiska eller går fram efter djupt personliga
frändskapslagar måste han ständigt och jämt

stöta på oöversättliga ting. I Johannes Edfelts
"Hymner och visor" finns bortåt ett trettiotal
diktare representerade. Ett eller annat må ha
kommit med av tillfälliga orsaker: i stort sett
har denna antologi en vacker enhetlighet.
Översättaren har valt bland lyriker som genom
sträng ordkonst och mejslad form besvärjer
melankoli och hotande kaos. Och det
högtidliga som klingar i hymnen är inte oförenligt
med en visas behag.

Rikast företrädd är Georg Trakl, en diktare
av Lagerkvists generation. Bakom dessa
plastiska dikter anar man ett uppslitande öde.
Rytmen med sina spända motsatspar, de
stegrade färgerna i purpurtoner, bildernas karaktär
av någonting på en gång bräckligt och virilt
heroiskt smälter samman i landskapsbilder och
elegier på ett sätt som visar att översättarens
tolkningar måste vara kongeniala. Till en syster
riktas stundom deras mörka rop:

Syster av storm och svårmod:
se, en bräcklig båt förliser
under stjärnor,

under nattens tigande ansikte.

Else Lasker-Schülers hebreiska ballader kan
tyckas så olika Trakls dikter som möjligt, och
dock är det något i den hektiska stämningen
som tyder på att de två tillhör den generation
som födde "en väldig smärta". En meningsfull
kontrast bildar Hermann Hesses svalt
melankoliska dikter om livets värdighet och
förgängelsen och Barthels evangeliska "Fader
vår", som riktar en öppet sökande blick mot
morgondagen. Det är kanske inte stora dikter
men rena i form och anda. Till den stora
lyriken däremot hör Emily Dickinson. Edfelt
har bland annat översatt den underbara dikten
om smärtans grader och bortdöendet, "The
Heart Asks Pleasure First". Graciöst har han
lyckats med detta ganska oefterhärmliga poem:

I länder som jag aldrig sett,
tidlösa alper stå

med skor, som snudda vid en stad,
och hattar i det blå.

Vid deras fötter tusenskön
strötts ut i blygt behag.
Sir, vem är ni, och vem är jag
en blå augustidag?

Några intressanta kinesiska krigsdikter
avslutar samlingen. Mänskligt gripande i sina
tonfall tecknar dessa stiliserade poem krigets

816

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1942/0832.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free