- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
829

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1942 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värdefull egenskap hos en författare, blir "Utfärd
i grön gobeläng" en källa till vederkvickelse,
till vilken man ofta och gärna kommer att
återvända. Det händer inte var dag, att man gör
ett sådant fynd!

        Ruth Hedberg

Historisk pikareskroman



FRANK HELLER: Kriget som aldrig tog slut.
Bonniers 1942. 7:50.

I "Kriget som aldrig tog slut" visar Frank
Heller en relativt ny sida av sin begåvning:
han skriver historisk roman i form av
pastischerande självbiografi, som närmast för tanken
till Anatole Frances "Drottning Gåsfot".
Hjälten i romanen har en del drag gemensamma
med Jacques Stekvändare; de tillhör bägge
köksmästardynastier, de har bägge till uppgift
att genom monumentaliteten hos sin enfald låta
andra figurer framstå så mycket mera
imponerade (i dygd eller last), och de möter bägge
en dåraktig och förvirrad värld, som de å ena
sidan beskriver med burlesk realism, å andra
sidan kommenterar genom att återge mera
begåvade resonörers galghumoristiska,
snusförnuftiga eller melankoliska cynismer. Melchior
Sternfels, som är namnet på den äventyrlige
kökspojken i "Kriget som aldrig tog slut",
irrar fram och åter genom trettioåriga krigets
Europa, sedan han som försvarare av en kokotts
heder har råkat slå ihjäl en annan kökspojke.
Först blir han kock hos en turkisk ambassadör
på resande fot och därefter ett slags Sancho
Panza till en fransk vandrande riddare, kapten
de Boisfleury, som slutligen går i svensk tjänst.
Melchior själv är en av dessa beklagansvärda
människor, som i motsats till Mefistofeles "stets
das Gute will und stets das Böse tut"; hans
väg genom livet markeras av ideliga
missöden, men med oförfärad optimism besegrar
han (något understödd av en amulett) alla
svårigheter och vinner dygdens belöning i form
av ett värdshus, ärvt efter hans farbror, före
detta mästerkocken hos furstbiskopen av Brixen.

Handlingen i "Kriget som aldrig tog slut"
är spännande, och ibland skenar fantasien i väg
nästan väl ohämmat med författaren, såsom
i skildringen av en batalj, där avgörandet
uppnås med hjälp av en till stridsvagn apterad
elefant. Medan intrigen löper som en irrande
hind, i full överensstämmelse med den
klassiska pikareska romanens fordringar (man
tänker ibland på "Gil Blas"), har de friska
äventyrsvindar, som blåser genom boken, samma
stimulerande sälta som atmosfären i "De tre
musketörerna". Det är fart, flykt och
frejdighet över romanen, och den äger dessutom
något, som i den pikareska berättelsen är
tämligen okänt: ett humant patos, särskilt
framträdande på de sista sidorna i de reflexioner,
som Melchior Sternfels anställer över sina
erfarenheter av trettioåriga kriget.

"Kriget som aldrig tog slut" vittnar
slutligen om den historiska kunnighet, som man
har anledning att vänta hos en författare med
Frank Hellers sammansättning av till två
tredjedelar bel-esprit och till en tredjedel
polyhistor. Miljöskildringen är färgrik, och den
verkar så mycket vederhäftigare, som det
temperament, genom vilket den framställda tiden
ses: kökspojkens, är övertygande träffat.

När man lägger "Kriget som aldrig tog slut"
ifrån sig, beklagar man, att slutet kom.

        Nils Bohman

Om Selma Lagerlöf



ELIN WÄGNER: Selma Lagerlöf. I. Från
Mårbacka till Jerusalem
. Bonniers
1942. 12:—.

GUNNAR AHLSTRÖM: Den underbara resan.
En bok om Selma Lagerlöfs Nils
Holgersson. Gleerups 1942. 7:50.

Beröringspunkterna mellan Elin Wägners
författarskap och Selma Lagerlöfs ha med åren
framträtt allt starkare. Elin Wägners romaner
ha ofta handlat om livets och nyfödelsens
under, om de oanade krafter som bryta fram
ur själens hemliga källdjup och utplåna
gränserna mellan jaget och människorna. Om dylika
outtalade vissheter och ordlösa budskap från
människa till människa rör sig ju en ansenlig
del av den stora sagoberätterskans produktion.
Och under sina studier i Smålands tusenåriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:49:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1942/0845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free