- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XI. 1942 /
832

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1942 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturvetenskapliga sakkunskapens reaktion, företrädd av
professor Einar Lönnberg. Andra delens öden
skildras i ett särskilt avsnitt.

Sedan den yttre historien berättats, ger sig
författaren i kast med själva diktverket, vars
uppbyggnad och innehåll han utförligt
refererar. Särskilt studium ägnas den sedelärande
tendensen, som är inklädd i huvudfigurens
erfarenheter och av honom uppleves som
åskådliga lärdomar för det verkliga livet. Det var
ett aktningsbjudande kunskapsstoff lärarinnan
Selma Lagerlöf byggde på i sin stora läsebok
om Sverige, landet, människorna, arbetslivet,
djurvärlden, och Gunnar Ahlström uppvisar
i detalj, hur sagofantasien smält samman med
geologiskt, biologiskt och sociologiskt vetande.
Själva resemotivet utformades under påverkan
av Richard Gustafssons saga från 1875, "Det
okända paradiset". Den handlade just om en
liten skånsk pojke, som följer med som
passagerare på en lärorik flyttfågelsfärd över
Sverige. Men också Strindbergs "Lycko-Pers
resa" kan ha spelat en roll för
författarinnan. Vid sidan av urgamla sagomotiv har hon
anlitat ett stort antal sentida källor, men
hennes huvudsakliga, öppet erkända förebild har
varit Kiplings "Djungelboken". Därifrån fick
hon uppslaget att föra in en människa bland
talande och handlande djur och i deras krets
låta henne uppfostras och utvecklas till en god
och duglig medborgare.

Forskaren ger vidare en föreställning om det
Sverige som återspeglas i "Nils Holgersson",
emigrationens, arbetskonflikternas och
unionsstridernas, Karl Staaffs och Fridtjuv Bergs
Sverige, där industrialismen höll på att
omgestalta det ekonomiska livet och Heidenstams
lyrik gav uttryck åt den vaknande
nationalkänslan. Industrialismen hade gått förhärjande
fram över Mårbacka och de värmländska
herrgårdsbruken, men Selma Lagerlöf, som brutit
sig en egen bana, stelnade aldrig i någon
förgrämd protestinställning. Tvärtom, hon
bejakade den moderna utvecklingen och såg med
ljus framtidstro på industrialismen och de nya
möjligheter till arbete och välstånd som den
öppnade. Hon låter den gamla bruks- och
herrgårdskulturens värden räddas över i den nya
tiden, och för Sveriges skolbarn frammanar
hon bilden av ett välståndets och trevnadens
folkhem, där fattigdomen är upphävd och hög
och låg förenas i arbetet för det gemensamma
bästa — precis som på Mårbacka.

Slutkapitlet i Ahlströms bok ägnas åt att
insätta "Nils Holgersson" på dess plats i Selma
Lagerlöfs produktion. Här analyseras verkets
konstnärliga karaktär, och författaren belyser
de personliga upplevelser som smälts in, de
motiv och stämningar det har gemensamt med
diktarinnans andra böcker och särskilt de
trådar, som leda tillbaka till "Gösta Berlings
saga", vars tendens, förhärligandet av arbetets
solidaritet och gemenskap, återkommer i "Nils
Holgersson".

Gunnar Ahlströms välskrivna, mönstergillt
disponerade undersökning är gjord efter alla
konstens regler. Den framdrar ett förut okänt
material och kastar nytt ljus över ett av Selma
Lagerlöfs mest betydande arbeten, ett ljus som
också letar sig in i hennes konstnärliga
verkstad och illuminerar något av det som där
ägde rum i skapandets ögonblick. Boken
uppbäres av en lärdom som inte tynger, ett
skarpsinne som inte krånglar till; den är alltså fullt
tillgänglig även för lekmannen och av verkligt
intresse för varje Selma Lagerlöf-läsare. Inte
minst kan den bli till nytta för andra delen av
Elin Wägners levnadsteckning, som emotses
med de största förväntningar.

        Holger Ahlenius

Prins Eugens brev



Prins EUGEN: Breven berätta. Upplevelser
och iakttagelser
. Åren 1886—1913.
Norstedts 1942. 12:—.

Det är sannolikt att prins Eugen med sin
stränga självkritik och motvilja mot att
utlämna sig åt offentligheten annat än genom sin
konst tvekat länge innan han beslöt sig för att
publicera ett urval av de brev som efter
adressaternas död återgått till honom. Man får i så
fall vara glad att denna tvekan övervunnits, ty
man ville sannerligen inte vara utan dessa
brevmemoarer. Inte bara att de utgöra en
ovärderlig källskrift för studiet av prinsens
eget måleri och ett par viktiga decennier i
svensk konstutveckling, de äro i sig själva en
fängslande och förnämlig läsning i vilken en
sällsynt vinnande och kultiverad personlighet
kommer till tals öppet, naturligt, utan alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:49:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1942/0848.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free