Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Januari. N:r 1
- Per Lindberg: Ett teaterbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER LINDBERG
Hamlet på Konserthusteatern. Den lugnaste
Shakespeareupplagan är emellertid en utan
alla anteckningar, oförknippad med
teaterminnen. En enda skinnvolym med det tunnaste och
finaste tryck. The holy book.
*
Min ungdom inföll under en tid, då estetiska
nöjen inte var en löjlighet. Det var inte så
orimligt, som det skulle vara nu, att en
yngling läste "Upanisjaderna", Söderbloms
"Främmande religionsurkunder" och Oldenburgs bok
om Buddhas lyckolära: att intet äga, intet
älska, det är att vara lycklig. Men den
läsningen slutade med en katastrof. Jag gick till
en bokhandel och beställde, förutom
grammatik och ordböcker, självaste "Rigveda" på
sanskrit. Det blev en så dyr affär, att jag efter
den betan såtillvida blev en god buddhist, att
jag ingenting ägde mer. Däremot uppfyllde
jag inte kravet nummer två: att intet älska.
Jag lärde mig tvärtom att älska indiskt
tänkande och indisk konst. Onekligen en olycka,
som medförde att jag, när jag vid mognare år
föll för frestelsen att få arbeta på en
teaterscen, också mycket snart föll för frestelsen att
försöka — i samarbete med Gustaf Ullman —
nyöversätta Kalidasas "Sakuntala" med dess
rörliga rytmer, dess musikaliska fladder, dess
graciösa perspektiv.
Se gasellen!
Smäckert den böjer sin hals och blickar ständigt på
nytt
mot vagnen och bävar,
skälver i språnget förfärad av skräck för jagande
skytt.
Som pilen hon svävar,
tappar ur munnen det gräs hon ej hunnit tugga.
Se där!
Se vilket luftsprång. Se — Men nu!
Kan du se var hon är?
Pjäsen kom dock att stanna i studierummet,
där den visserligen fick form och färg i Isaac
Grünewalds skisser. I min vackra franska
"Sakuntala"-upplaga står det som motto: "Tout
secours est inutile à 1’homme qui est tombé
dans un abime ..."
Till grekiskan kom jag däremot aldrig.
Fadern hade haft "Kung Oidipos" som en av
sina uppläsningspjäser och gamle Palmblads
volymer av grekiska tragöder hörde till det
mest lästa i hans boksamling. När det blev
min tur att försöka, hade Palmblads språk
tyvärr hunnit bli föråldrat. Tack vare docent
Ernst Kjellberg fick vi emellertid en
modernisering av Palmblads "Oidipos". Den blev
aldrig tryckt, finns bara i teaterexemplar.
Nästa gång jag skulle ta itu med en grekisk
tragedi — det var "Agamemnon" — hade
Zilliacus börjat sitt verk, och nu fanns inga
textbekymmer mer. Det nya bekymret har
i stället blivit, om man på bokhyllan skall
placera Aischylos och Sofokles på A och S
eller på Z. Jag har löst problemet så, att jag
placerat dem på hyllan närmast skrivbordet,
så att man bara genom att sträcka ut armen
kan få fram dessa numera högst aktuella
volymer och läsa sådant som
"Agamemnon"-körens Hamletmonolog:
Varför fladdrar denna ångest
ständigt för min andes blickar.
Bredvid Zilliacus, som ett komplement till
hans grekiska tragöder, står Vilhelm Ekelunds
lilla "Grekisk bukett" med dess epigram över
människans största tragedi:
Blomma, mitt hjärta, i ljuset dig gläd, snart skola ju
andra
människor vandra här över din svartnade mull.
•
Sekelskiftets nyårsnatt stod jag som tioårig
med Flammarion på en balkong under
stjärnhimlen. Världen skulle gå under den natten.
Och jag ville se hur det skådespelet skulle ta
sig ut. Natten gick över som alla andra nätter
dittills. Världskatastrofen var uppskjuten på
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0048.html
