- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
37

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Per Lindberg: Ett teaterbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT TEATERBIBLIOTEK

ringar från förr och nu. I ett teaterbibliotek
finns det också hyllor för teatervetenskap,
teaterhistoria, dramaturgi, skådespelarkonst,
regi, dekorationskonst, teaterbyggnadskonst.
De hyllorna har under de två sista decennierna
måst byggas på. Där dominerade förr de tyska
böckerna. Nu är det mest amerikanska. Redigt
tryckta, trevligt bundna, med lugnt och brett
resonerande innehåll. Dessa volymer verkar
som skickliga unga lärare, vilka vill väcka sina
lärjungars intresse för kulturens skatter.

Så lycklig finns ej yngling ens, att ej,
om han fick skåda huru allt går till,
han slog den boken hop, och gick att dö

säger Shakespeares Bolingbroke. Den
amerikanska kulturpropagandan slår inte igen
någon enda bok, även om den skulle innehålla
europeisk pessimism.

*



Det är inte mycket skrivet om
skådespelarkonsten. Den danske skådespelaren Karl
Man-zius’ historia i sex band är alltjämt det bästa
i facket. Också i övrigt är det, lustigt nog, mest
danskar, som förmått skriva läsvärt och
underhållande om yrket. Vid sidan av de danska
analyserna bara en del skådespelarmonografier,
några essayer av berömda scenkonstnärer som
Talma, Sarah Bernhardt, Coquelin, Irving. Och
min egen faders förträffliga teaterminnen. Och
så en del läroböcker i det mer eller mindre
utvändiga av denna svåra konst. Som en
kuriositet nämner jag Christian Bastholms "Talekonst"
från år 1775. Eljest var det nog inte så mycket
att samla in, förrän amerikanerna började ta
upp ämnet efter ryska skådespelares
erfarenheter, Stanislavsky och Boleslavsky. När den
förre hade skrivit sina två tjocka volymer om
sitt liv och sin konst, utkom de i London och
New York, men det blev i Amerika de sattes
i system genom essayer och följdskrifter.

Men är litteraturen om skådespelarkonsten

liten, så är litteraturen om teaterarkitekturen;
desto större. Stora, fantasieggande volymer
trycktes redan i slutet av förra seklet. Under
tjugutalet började ett nyvaknat intresse för
teaterhistoria avsätta ofta mycket dyra spår
i bokhandelsfönstren. En del av dessa
teater-historiska verk har haft älskvärdheten att
dimpa ner i mitt bibliotek som presenter,
franska, danska och engelska. Det mesta kom
emellertid från Wien. Den österrikiska
teaterbarocken slog för sista gången ut i full blom,
inte i nya sceniska diktverk eller
arkitekturfantasier utan i teaterhistoriska praktverk.

Svensk teaterhistoria har också blivit aktuell
på senare tid. En del arkivmaterial har hamnat
hos mig, till exempel Flodmarks handskrivna
samling notiser om teaterförhållanden i
Stockholm under slutet av sjuttonhundratalet. Och
en stor fotografisamling över de ännu icke
nedrivna av adertonhundratalets äldre
teaterhus runtom i landet.

De teaterhistoriska böckerna om Ryssland
visade mig vägen till teaterkonstens förlovade
land, landet där det enkla folkets konstbehov
kom Tolstoy att tänka på hur ormbunkarna
blommar. När man i dessa dagar ser på
bokhyllan Tairoffs, Meierholds, Stanislavskys,
Gra-novskys verk, är det svårt att inte tänka på
hur det blod, som bar fram all denna
konst-närsglädje, nu ligger och torkar i smutsiga

trasor bland rykande ruiner.

*



När under trettiotalets senare del den
västerländska kulturen fick sin knock-out, blev allt
vad man dittills eftersträvat av skönhet, konst,
människokunskap så främmande och fjärran.
Vad tjänade det till att syssla med det som
Yrjö Hirn i en vacker bok år 1913 kallade
Det estetiska livet? Något helt annat än förut
krävdes av var och en. Den amerikanska
dramatiken förstod det — från trettiotalets
mitt blev den övervägande aktivistisk. Gamle

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free