Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kate Bang och Fredrik Böök: Heidenstam vid smältdegeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIDEN STAM VID SMÄLTDEGELN
Wirsén och om det berättigade eller
oberättigade i hans föraktfulla utfall. I själva verket
hade Wirséns lyrik spelat en roll för den unge
Heidenstam, och det fanns rader i hans poem,
som ännu den åldrade herren på Övralid älskade
att upprepa — han kunde dem utantill. Vid
sitt inträde i Svenska akademien 1912 gjorde
Heidenstam ridderlig rättvisa åt sin
företrädare, och i jubileumsupplagan finner man de
elaka tjugutre raderna strukna. För
konsekvensens skull har hela det samhällssatiriska partiet
i "Myrstacken" fått göra sällskap, både de
strofer som handlar om materialister och
realister, och de som angriper anglosachsisk
frikyrklighet och ihålig, fåfänglig vetenskaplig
storhet.
Skall "Myrstacken" i framtida
Heidenstam-upplagor återges i sin fullständiga eller i sin
beskurna form? Det blir ett av de problem,
som kommer att ställa sig för utgivarna.
7
Samma problem kommer igen i många
gestalter. Under den förut omtalade vistelsen
i Pisa våren 1923 omarbetade Heidenstam
både "Jairi dotter" och "Dårarnas dröm". Det
var inte en lös och tillfällig nyck; han lade
in hela sin själ i uppgiften och gjorde sig
ändlösa mödor. De färdiga verken kastades
i smältdegeln och göts om. Den nya "Jairi
dotter" hlev en replik, kortare, strängare i
linjerna, men med bevarad karaktär. Grund-
ligare omdanades "Dårarnas dröm":
Heidenstam ville göra den kaotiska dikten klarare.
Själv kände han sig ännu på sin ålderdom
solidarisk med omgjutningarna och ville ställa
upp dem bland sina verk. Han hade givit vika
1923, när hans vänner förhöll sig tveksamma,
men det slutliga avgörandet överlämnade han
åt sina närmaste och den av honom utpekade
medhjälparen. Valet är inte lätt; det kan
anföras goda skäl för motsatta ståndpunkter.
För att diskutera ämnet skulle det behövas att
lägga texterna vid sidan av varandra.
"Jairi dotter" och "Dårarnas dröm" blev
aldrig av Heidenstam själv offentliggjorda
i sina nya gestalter, fast de föreligger i
korrektur. Annorlunda förhöll det sig med ett av
prosaverken, "Heliga Birgittas pilgrimsfärd".
Den blev inte bara omgjuten, varvid själva
Birgitta-figuren gick fram i en ny skepnad,
utan Heidenstam genomdrev, att denna mildare
och blidare staty avtäcktes för allt folket. Skall
det äldre bildverket utdömas och ställas undan
i litteraturhistoriens museum för att studeras
av fackmännen? Eller skall det återinställas
på sin sockel som den djupare, originellare,
rikhaltigare tolkningen av helgonets problem?
Kan man tveka om det mått av pietet, som bör
visas Heidenstams önskningar från år 1923,
när han ännu stod på sin middagshöjd, hur
mycket mer tvivelsam måste man inte då vara
mot de avgöranden som han träffade fram på
1930-talet, under den av djupa skuggor
förmörkade ålderdomen.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
