- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
168

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

med självklarhet intar den plats som
tillkommer honom: nydanaren utan like som skapat
det väldigaste verket i vår litteratur.
Dvärgarnas moraliska mummel kommer att tystna
av sig självt, och intresset för Strindberg som
mantalsskriven medborgare kommer att dämpas
i samma mån som man på allvar börjar
sysselsätta sig med hans diktning.

Det är detta som Lamm gjort. Han har gått
igenom Strindbergsarkivets väldiga samlingar
av brev, utkast och dagboksanteckningar;
medan den ene tyske journalisten efter den
andre gjorde Strindberg till den
projektionsapparat där de stoppade in sina egna bilder
av världen och människorna, har denne svenske
forskare tålmodigt analyserat, granskat och
jämfört alla de gnistrande hugskott som tändes
i en elektrisk hjärnverkstad. Hans enda mål
har varit att få en uppfattning av hur
Strindberg arbetade, tänkte och kände. Punkt för
punkt har den konventionella uppfattningen
reviderats — inte så sällan också Lamms egen
från boken om dramerna — med utgångspunkt
i Strindbergs egna uttalanden. Det finns i
Strindbergs tryckta och otryckta verk en sådan
mängd av värdefulla notiser, att
sammanfattande konstruktioner inte kan undvara stödet
av de faktiska uppgifter som här kan hämtas.

Ett exempel bland många. Den tyske
filosofen Hans Taub har skrivit en bitvis alldeles
utmärkt bok om "Ett drömspel" — när
kommer vi så långt i omsorg om vårt kulturarv
att en monografisk framställning av ett
diktverk kan utkomma annat än som
doktorsavhandling? Emellertid lägger Taub den största
vikt vid detta dramas beroende av indisk
mytologi och filosofi; det blir till sist för honom
liksom för hans lärjunge Vagn Børge en
sinnrik allegori avsedd att gestalta Buddhas
abstrakta läror. Helt oriktig är väl inte denna
tolkning. Dramat kan läsas så, och Strindberg
hade otvivelaktigt vid denna tidpunkt stiftat
bekantskap med åtskillig buddhistisk litteratur.
Ändå är den allegoriska tolkningen i grund
felaktig. Strindbergs verk har filosofisk halt, men
de är inga filosofem. Det finns hos Strindberg
ett grundläggande drag av geniets
omedvetenhet; han visste det själv och var angelägen att
inte lysa för långt in i detta skapande dunkel.
Jag citerar ett karakteristiskt uttalande ur ett
brev till Ola Hansson — det har många mot-

svarigheter särskilt efter Inferno: "Jag vet
inte vad jag är eller skall kallas, låter endast
krafterna verka och följer min genius." Han
har låtit krafterna verka då han skrev "Ett
drömspel" — kanske den gången alldeles
särskilt passivt och hängivet. Den som över detta
drama lägger ett nätverk av kantianska eller
buddhistiska abstraktioner fångar bara en bit
av sanningen, redan av det skälet att termerna
blir för stela och kalla för att karakterisera en
levande människas och en skapande diktares
konkreta upplevelse av tillvaron. Det avgörande
beviset lämnar Lamm, då han trogen sin metod
lämnar ordet åt Strindberg själv. Det heter i ett
brev från tiden för "Ett drömspels" avslutande
att han börjat läsa buddhism; därigenom får
han "förklaringen på mitt Drömspel och
betydelsen av Indras dotter, Dörrens
hemlighet = Intet". Han får sitt drama förklarat för
sig! Bättre kan han inte ge uttryck åt det
omedvetna i skapandet, milsvitt fjärran från
den filosofiska spekulationen.

Vagn Børge betraktar det också som en av
sina viktigaste upptäckter, att den drömmande
i "Ett drömspel" är Indras dotter; hela dramat
med undantag för förspelet skulle alltså tänkas
försiggå i hennes halvklara medvetande. För
att vederlägga denna uppfattning behöver man
inte hänvisa till det faktum att drömmaren
själv endast sällan ser sig utifrån i sina
drömmar. Det räcker med Strindbergs
brevuttalanden, för övrigt icke okända för den danske
forskaren, där det heter att livet blir alltmera
drömlikt. Om livet själv är en dröm, av
Strindberg uppleves som en dröm, så behövs ju helt
enkelt ingen drömmare i det drama som
skildrar verkligheten-drömmen. Att grubbla vidare
på denna gåta vore fåfäng möda och leder
endast till överfyndiga förklaringar som var
diktaren totalt främmande. "Stycket skall alltså
på en gång ge ett intryck av drömmens värld
och verklighetens", säger Lamm. Man kan
till-lägga : därför att dessa bägge begrepp i
Strindbergs upplevelse mer eller mindre sammanföll.

Så hävdar sig en sansad forskning mot en
utläggning som förlyft sig på djupsinniga
tolkningar. Lamms teckning av vägen från
Infernokrisen över "Ett drömspels" försonlighet till
den åldrande Strindbergs allt bittrare syn på
tillvaron har genomgående sin styrka i den

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free