- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
228

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - John Hayward: Brev från London

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN HAYWARD

detta i hela sitt liv haft för ögonen ett mens
sana in corpore sareo-ideal genom att — som
han låter sina beundrare förstå — betvinga en
fallenhet för frosseri med hård kroppslig
träning. Nu vid 52 års ålder bevarar han —
trots att han är en aning korpulent och hans
skägg har grånat — i såväl hållning som
rörelser en vida yngre mans livlighet och
rörlighet — egenskaper som vissa människor finna
i hög grad irriterande. En person som
känner väl till honom har berättat för mig att
han är synnerligen populär bland sina unga
kvinnliga lärjungar. Den som är intresserad
i saken hänvisar jag till "The Book of Joad"
och "The Testament of Joad" där han kan få
ytterligare underhållande upplysningar om
denne hänsynslöse egoists liv och leverne.

Naturligtvis finns det åtskilligt om dr Joad
i hans senaste bok trots att han själv
förklarat att han har försökt undvika att låta det
egna jaget tränga sig fram på sidorna. Detta
skulle han för resten knappast fullständigt ha
kunnat undvika i vad som visar sig vara en
personlig bekännelse till en nyvunnen men
länge anad tro på Guds existens. Hur
intressant det än är att följa denna den förlorade
sonens andliga och själsliga
omvändelse-ut-veckling när han går från "längtansfull
agno-sticism" till verklig tro och på så vis långsamt,
tvekande återvänder till fadershjärtat, tror
jag snarare det är som ett uttryck för tidens
anda än som en personlig trosbekännelse som
"God and EviP" måste betraktas som en
viktig och betydelsefull bok.

Det är ett vanligt fenomen att i tider av
revolutionära politiska omvälvningar intresset
för de religiösa frågorna mångdubblas. I
sådana tider kan — som vi i världens
nuvarande ångestfyllda tillstånd ständigt bli
påminda om — den mest övertygande skeptiker
inte annat än erkänna förefintligheten, om ock
inte i personlig gestalt, av det onda i världen.
Denna beklämmande känsla av det ondas exi-

stens är den första punkten i dr Joads
revision av sin tidigare agnosticism; detta i
förening med en stigande intensifiering av hans
estetiska upplevelse av musik har fört honom
därhän att han, efter ett noggrant ftudium av
samtidens teologiska och vetenskapliga åsikter
bekänner sig till tron på en personlig gud utan
att därför tro på den kristna
uppenbarelseläran. De olika faserna i hans omvändelse har
beskrivits på det mest lysande, mest
underhållande och framför allt på det mest övertygande
sätt. Med hänsyn till hans mycket betydande
inflytande på allmänheten tvivlar jag alls inte
på att han kommer att övertala många att
följa den väg han stakat ut åt sig. Jag tror det
är ett allmänt erkänt faktum att det just nu
finns många människor i synnerhet bland de
bildade klasserna, som liksom han känner sig
behöva en ledning av detta slag. Detta kan
tyckas vara bevisat av den vikt som
ecklesiastikdepartementet fäster vid den framtida
religionsundervisningen i skolorna; av de
slutsatser med hänsyn till religionsundervisning
som den anonyme författaren (Geoffrey
Faber) kommit till i konservativa partiets första
provisoriska rapport om uppfostran och
undervisning; av biskopens av Canterbury
imponerande men ganska dunkla förklaring för
litet sedan i engelska pressen om grunderna
för kristen tro; av otaliga obiter scripta och
obiter dicta av författare ogIi talare utan
minsta förbindelse med kyrkan, vilket måste
slå var och en som har ögon att läsa med och
öron att höra med.

Bland de intellektuella är det slag av
agnosticism som Joad betecknar som "längtansfull"
kanske mest utbredd inom den generation som
kämpade med i förra kriget; fastän enligt min
ringa erfarenhet är den mycket mer utbredd
än vad man tror även bland den yngre
intelli-gentsian som hittills ansett sig kunna reda sig
i livet utan religion. Utan tvivel finns det en
mycket stor grupp som lätt skulle kunna bli

228

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free