Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
antik livskänsla. Över efterklangen höjer sig
författaren sällan i dessa vers, som likväl
utmärkas av en viss formell ans. Han har i sitt
dikthäfte också excellerat i latinsk
versskrivning: om resultatet må den sakkunnige vittna.
Bäst ta sig onekligen hans versförsök ut i den
avdelning, som bär rubriken "Numen adest"
och ger uttryck för en idealism i Platos tecken.
Johannes Edfelt
THEODOR TUFVESSON: Mitt hjärta bor i en
gammal gård. Gleerups 1942. 4: 50.
Theodor Tufvesson har företagit ett urval
ur sina diktsamlingar och resultatet har blivit
föreliggande volym, som ger besked om hans
register och intentioner. Han ansluter sig helt
till den skånska hembygdslyrikens traditioner.
Hans vers är lågmäld och anspråkslös och
saknar inte melodi. Helst söker sig poeten till
visans tongångar. Ett och annat ringer kvar
i läsarens minne, så den dikt som givit boken
dess titel eller det poem, som börjar: "Hur kan
en fläck på jorden ..." Det är en strängt
lokaliserad fläck av den svenska jorden som poeten
gjort till sin domän: han besjunger Ystad och
Simrishamn med omnejd. Känslan för denna
hembygd får äkta tonfall hos Theodor
Tufvesson. Johannes Edfelt
GEORGE R. STEWART: Oväder. Översättning
av Elsa Thulin. Företal av Anders
Ängström och kommentarer av Tor
Bergeron. Ljus 1942.
12: 50.
När man talar om böckers litterära värde
brukar man mena antingen poetiskt,
psykologiskt eller stilistiskt värde. Särskilt
anmärkningsvärd ur någon av dessa synpunkter är väl
inte amerikanen George R. Stewarts roman
"Oväder", men den är rappt gjord och lärorik,
och den har ett originellt ämne; den handlar
om ett oväder som över Stilla havet drar fram
mot Amerikas västkust, ställer till en del oreda
där och kommer med ett efterlängtat regn.
Utgångspunkten för dess skildringsteknik är
uppenbarligen mellankapitlen i "Vredens
druvor", som ger de allmänna synpunkterna på
familjen Joads öden; hela romanen är skriven
på detta rapsodiska, förallmänneligande sätt,
som ger författaren möjligheter att se i små
och stora perspektiv, dra in kunskapsstoff,
kombinera, kåsera och lära. Bokens personer
betyder ingenting utom såsom representanter
för yrken — meteorologens,
telefonarbetarens, vägtillsyningsmannens, driftledarens. Men
naturförlopp skildrar författaren ofta levande;
han kan beskriva hur en telefontråd befriar sig
från en tyngande snöbörda nästan lika
verkligt som när Harry Martinson talar om hur en
tall bär sig åt med att svikta i blåsten, och han
har också en förmåga att se människan ur en
det stora natursammanhangets synvinkel, som
är mera personligt upplevd än den
populärvetenskapliga handbokens framställning. Vad
som trots dessa stora förtjänster ibland kan
göra boken en smula torr för en svensk läsare
är att skildringen så nära anknyter till de
geografiska förhållandena i Förenta staterna; det
finns en karta med i b ken, men vilken
romanläsare ids titta efter på den när han är
desorienterad?
Kartan är emellertid ett av många tecken på
den omsorg med vilken denna svenska upplaga
har färdigställts. Svenska fackmän har bidragit
med väderlekskartor, som skildrar ovädrets
utveckling, och med en notapparat som läsaren
har både nytta och nöje av. Den som redigerat
ut allt detta och gjort översättningen är Elsa
Thulin, och hennes arbete vittnar om en
sam-vetsgrannhet som måste sägas vara förebildlig.
Thorsten Jonsson
H. G. TONNDORF: Fabrikernas krig.
Bonniers 1942. 5:50.
Författaren till denna översikt har blivit en
avgjord tillgång för vår populärekonomiska
litteratur och har här lyckats sammanställa en
aktuell handledning inom en särdeles
mörklagd och trots tidens ekonomiska
sensationsintresse nog snarast underskattad krigssektor.
Trots några påtagliga oriktigheter känner man
sig vederhäftigt handledd genom
produktions-och transportkrigets irrgångar och måste
beundra förmågan både att skaffa sifferfakta ur
svårtolkade källor och att utnyttja dem. Det
klargöres i huvuddrag, hur väldig den
ekonomiska krigsförmågan och möjligheten till
omställning av näringslivet i maktkampens
tjänst är, men också att det ges vissa gränser.
Tonndorf gör en viktig distinktion mellan det
kända begreppet krigspotential och
krigseffektivitet genom resursernas planmässiga utnytt-
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
