Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Jan Gehlin: Tre dikter - Hade jag råd - Ett stort tungt dött djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN GEHLIN
Det är så föga,
som skiljer oss åt,
dig ifrån mig,
som giver en gräns för vårt vara.
Jag väntar i ångest döden,
men säger efteråt:
Å, det var ju du — bara.
Det var ju blott du,
som gick bort i dag!
Och glömmer före natten,
det kunde ha varit jag.
ETT STORT TUNGT DÖTT DJUR
Ett stort, tungt, dött djur,
frosten sitter som maskrosfjun i huden.
Kan icke en död och kall natur
nås av den evige Guden?
Långt borta vid poppelallén
en strimma av glidande skyar på flykt,
längs gärdesgårdens tunga sten
någon ett spår har tryckt.
En sjudande varm, grön mark,
bladen sitta som fågelvingar i vinden.
Å, nej aldrig blir du så grön och stark
att du icke blekes om kinden.
En stor, tung, död kropp,
frosten spinner sitt nät över ditt ögonlock.
Långt borta vid popplarnas topp
stiger mot glidande skyar en fågelflock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>