Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
dennes femtioårsdag hyllat honom med en
liten festskrift, vars samtliga bidrag hemdia
om Tegnér. Tegnér hör nu en gång till de
få, de mycket få, om vilka man aldrig kan
veta något som är för ringa. Med ett
undantag äro uppsatserna i denna smakfulla volym
närmast att betrakta som hängivna och
anspråkslösa detaljstudier över rätt perifera
problem. Det är sådant som lekmannen
vanligen fnyser åt och fackmannen kan finna
tröttsamt: vardagsknog i forskningens
utmarker, som ter sig otacksamt nog men ofta
befinnes nödvändigt och betydelsefullt för
arbetet på den stora allmänningen. Hemmet på
Östrabo får man sålunda en föreställning om
genom biskop Brilioths kommentarer till den
in extenso meddelade bouppteckningen.
Tegnér som eforus, ungdomsvän och pedagog har
kärleksfullt studerats av Axel Forsström,
Arvid Gierow och Daniel Rydsjö; av speciellt
intresse är historien om den kontakt som
uppstod mellan Tegnér och den fattige men
duktige skolgossen Viktor Rydberg, vilken av
eforus för Jönköpings skola erhöll ett
bok-premium. Bert Möller drar fram ett par olika
läsarter och tolkningsförsök av omstridda
Tegnérställen, och Bror Olsson påvisar
Tegnérs insatser i böndagsplakaten av 1826 och
1839. Olle Holmberg meddelar några samtida
skildringar av Tegnér som människa samt ett
antal anekdoter och myter kring hans snart
legendariska gestalt. Med särskilt nöje läser
man Wilhelm von Brauns livfulla vittnesmål,
som verkligen ger en närbild med alla tecken
på autenticitet; här har man den åldrande och
fetlagde Apollon med den självsvåldigt geniala
svadan livslevande. Två av bidragen äro
litteraturhistoriska i ordets egentliga mening.
Gustaf Lindstén behandlar i en fin komparativ
studie några Tegnérmotiv i Björnsons
diktning; svenska inslag i norsk litteratur ha
hittills inte uppmärksammats i lika hög grad som
norska influenser i vår diktning. Ett centralt
Tegnérproblem är Greta Hedin ensam om att
ta upp, då hon ingående granskar Tegnérs
uppfattning om skaldens förhållande till
samhället och ställer denna i belysning av Gustaf
III:s, Geijers, Schillers och Kellgrens. Det
har blivit en studie av den tacknämliga sort,
som på en gång ger upplysning om föremålet,
perspektiv till vår egen tid och anknytning till
något grundväsentligt i svenskt kulturliv. Det
kan inte hjälpas, att man här känner sig
inandas mer syremättad luft än i de andra
uppsatserna. Holger Ahlenius
Fyndgruva för författare
TORSTEN GÅRDLUND: Industrialismens
samhälle. Tiden 1943. 8: 50.
Det är numera ingen nyhet, att den
akademiska avhandlingsstilen börjat bli läsbar,
åtminstone på humanistiska områden. Detta är
väl ännu inte regel, men håller på att bli det
särskilt i estetiskt och litterärt betonade fack.
Om så sker också på till stoffet "torra" men
till ämnet allmänt opinionsbildande områden,
är det en viktig landvinning. Ett sådant
område är den ekonomiska och sociala historien,
där Eli F. Heckscher blivit banbrytaren också
i fråga om formgivningen. Det är en
njutning att läsa en av de yngre talangerna i
disciplinen, Torsten Gårdlund. Han har
lyckats med konststycket att inom samma
pärmar inrymma en akademisk
gradualavhand-ling och ett bidrag till den för menigheten
avsedda serien "Den svenska arbetarklassens
historia". Ty det är ett konststycke, när
uppgiften är något så saktyngt och sifferspäckat
som den industriella revolutionens fortgång
och sociala innebörd i Sverige och när den
ställes som en vetenskaplig uppgift inför en
visserligen mycket omskriven men delvis
mycket missförstådd, delvis alls inte utforskad
och genomtänkt utveckling.
Här är inte platsen att närmare
karakterisera detta förnäma prov på modern svensk
samhällshistoria. Man får där veta det mesta
av vikt om hur det var för människan och
människorna — för stugornas folk och deras
ättlingar i arbetarbarackerna,
stationssamhällena och skogskojorna, för de gamla
verkmästarna och de första ingenjörerna, för
småföretagare, trämillionärer och andra
finansiärer, för kvinnorna och barnen i
fabrikerna — när stora skikt av vårt land stöptes
om från jordbruksbygd och hantverkande
småstäder till sågverksdistrikt och textilstäder
eller till "Sibiriens" och yttre Söders osunt
proletära Stockholm. Den intresserade får i
S BLM 1943 IV
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
