Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
vara att skapa en internationell
rättsorganisation, ett nytt folkförbund i
Atlantdeklara-tionens anda" och därmed uttrycker han
säkerligen den hos sina landsmän förhärskande
uppfattningen.
Brandts arbete berör emellertid endast mer
i förbigående Norges ställning till ett
framtida nordiskt samarbete. Huvuddelen är ägnad
åt en framställning av den inre och yttre
utvecklingen i Norge under det tredje krigsåret
eller rättare sagt fram till månadsskiftet
februari—mars i år. Det är sålunda en i hög
grad aktuell bok, präglad av samma
gedigna egenskaper som författarens tidigare
arbeten: sträng saklighet och säker balans i
omdömet. Den säregna konstitutionella
utvecklingen i Norge under den senaste tiden är
utförligt behandlad och läsaren får en god
inblick huru det tungrodda och invecklade
tyska förvältningsmaskineriet fungerar.
Ockupationsförvaltningen i Norge ger sannerligen
inte något högt betyg åt tyskarnas
uppreklamerade organisationsförmåga.
Av stort intresse är kapitlen om det
ekonomiska läget och läsaren får en lika
övertygande som skrämmande bild av huru
hänsynslöst ett ockuperat land kan utplundras av
inkräktaren. Om quislingarna får man veta
åtskilligt nytt, inte minst om deras inbördes
strider, men klokt nog gör Brandt inte mer
väsen av Nasjonal Samling än den är värd.
Det är dock inte den, utan Tyskland och
tyskarna som bär ansvaret för skräckväldet på
andra sidan Kölen. Klart och åskådligt
skildras kyrkans och lärarnas heroiska kamp mot
den nazistiska nyordningen och läsaren får
även en god föreställning om den norska
Londonregeringens arbete och om Norges
ställning bland de förenade nationerna. För dem
som vill skaffa sig en bild av det verkliga
förhållandet i Norge blir detta väldokumenterade,
lidelsefria och välkomponerade arbete av allra
största värde. Bo Enander
Franklin Roosevelts
Amerika
VICTOR VINDE: Amerika slår till. Norstedts
1943. 7: 50.
Det skulle vara intressant att få en
undersökning av skiftningarna i européernas bedö-
mande av Förenta Staterna under de senaste
hundrafemtio åren. Två faser i detta
bedömande står särskilt klara för minnet:
1800-talets skarpa blick för de demagogiska
tendenserna inom amerikansk demokrati —
åskådliggjord i Sverige främst i Ernst Beckmans
verk "Från den nya världen" (1877) — samt
1920- och 30-talens framhävande av denna
demokratis böjelser för frihetsinskränkningar
och isolering. André Siegfrieds kända arbete
banade troligen mer än någon annan
Amerikaskildring väg för den sistnämnda
uppfattningen.
När man med huvudet fullt av Siegfrieds
synpunkter på amerikansk isolationism, rasism
och antiradikalism studerade den stora
republikens möte med Hitlers Tyskland, kunde man
gripas av farhågor för vilken väg Förenta
Staterna skulle välja. Sinclair Lewis’ till
6venska översatta framtidsroman "It can’t
hap-pen here" visar, att det även fanns
amerikaner, som fruktade, att republiken kunde välja
den så kallade auktoritära vägen. Nu efteråt
finner man dessa farhågor löjliga, och man
skäms för att man kunde hysa dem. Man
finner det självklart, att Förenta Staterna valde
den ståndpunkt i kampen mellan demokrati
och fascism, som anvisas av den amerikanska
grundlagen och av den liberala
1700-talsfilo-sofi, ur vilken den är framsprungen.
André Siegfrieds och Sinclair Lewis’
Amerika blev således Franklin Roosevelts
anti-isolationistiska, liberala, militant demokratiska
Amerika. Det är detta allra nyaste Amerika
— vars karaktär den starka reaktionen mot
Hitlers Tyskland kanske i någon mån har
bidragit att forma — som Victor Vinde har
varit lycklig nog att få ingående studera.
Den bild han ger oss av detta Amerika är
tjusande. Vinde har blivit allvarligt
charmerad av "den nya givens", de militära
träningslägrens, de gigantiska vapenfabrikernas och
skeppsvarvens Amerika, och hans entusiasm
är smittsam. Alla de drag i krigets Amerika,
som hans vakna, intelligenta blick upptäcker,
tilltalar honom, och många förefaller honom
föredömliga. Han tycks särskilt ha tjusats av
amerikanarnas frihet från byråkratisk
omständlighet och deras särskilt nu under
Roosevelts regim påfallande förmåga att lösa nya
uppgifter på det mest praktiska sättet, utan
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
