Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
sidoblickar på hindrande traditioner eller
fördomar.
President Roosevelt är för Vinde inte någon
nydanande statsman av övermänskliga mått
men en klok och skicklig taktiker, en
skarpsynt utrikespolitiker och en socialt
ansvars-kännande man. Hans "nya givs" dramatiskt
växlingsrika öden tecknar Vinde sakkunnigt
och ägnas därvid särskilt stor uppmärksamhet
åt Roosevelts kamp mot elektricitetstrusterna
samt hans mani för kraftverk. Det stora
Tennesseeföretaget (Tennessee Valley Authority),
där ett av den federala regeringen ägt och
drivet kraftverk har fått ge upphov till en helt
ny kollektivistisk samhällstyp,
uppmärksammas vederbörligen. Författaren kunde ha
tilllagt, att Roosevelts insats i Tennesseedalen ter
sig så mycket mera revolutionerande från
amerikansk synpunkt, som den doktrinärt
Manchester-liberala kongressen före
Roosevelts tid i många herrans år förbjöd
regeringen att utnyttja det under förra kriget
byggda kraftverket, emedan detta skulle ha
gjort Washington till elektricitetstrusternas
konkurrent.
Det krigförande Amerikas
pressförhållanden har naturligt nog i särskilt hög grad
fängslat tidningsmannen Vindes intresse. Hans
skildring av amerikansk press försöker
rättvist balansera fördelar mot nackdelar. Man
kunde i det sammanhanget ha önskat ett
kraftigare avståndstagande från fortfarande
rotfasta svenska fördomar. Det borde ha sagts
ifrån ordentligt, att de finaste amerikanska
tidningarna — som tillika är de största och
rikaste — aldrig omnämner ett mord på första
sidan och överhuvudtaget aldrig skattar åt
sensationalism eller larvighet i någon form.
Intressant är Vindes skildring av den
amerikanska pressens speciella svårigheter under
kriget. Den visar, att de amerikanska
tidningsmännen hittills har lyckats undgå inte bara
censur utan även missbildningar av samma
typ som vår egen Pressnämnd. Det
amerikanska ämbetsverk, som så att säga
ransonerar krigsnyheterna, innan de når publicitet
(Office of War Information), leds av en
gammal erfaren tidningsman och har därigenom
räddats från det öde, som i några andra
länder har drabbat sådana inrättningar: att bli
uttryck för förbenat byråkratiska eller trångt
yrkesmilitära synpunkter.
Men Vinde ger sig med frejdigt mod också
in på mera djuptliggande, varaktiga drag i
Förenta Staternas fysionomi. Han berör
jordfrågan, arbetarfrågan och negerfrågan.
Negrernas ställning i nordstaterna synes han mig
teckna väl mörkt. I varje fall fick jag under
ett halvt års vistelse i New York ingalunda
den dystra bild av negrernas isolering där, som
författaren tecknar. Jag såg negrer inte bara
i bussar och järnvägar utan på vissa
danstillställningar. Vad till slut författarens kapitel
om svensk-amerikanerna beträffar, så synes
han mig på denna punkt behöva tas i försvar
mot sina nästan enhälligt kritiska recensenter.
Det är dock en mycket mild kritik Vinde
anför, och denna riktar sig främst mot den form
av kulturell inavel, som han tror sig ha
observerat i det berömda Lindsborg.
Sammanfattande må sägas, att Vinde på ett
alldeles utomordentligt sätt har lyckats lösa
den uppgift, som han har förelagt sig: att
skildra Franklin Roosevelts Amerika med både
sina tillfälliga, av kriget skapade drag och
sina mera varaktiga egenskaper. Boken
kommer att bli en mycket värdefull källa för alla
som söker kunskap om Förenta Staterna av i
dag. Den borde därför ha försetts med ett
sak- eller personregister. Åke Thulstrup
Balkanreportage
DAVID WALKER: Med döden i hälarna.
Översättning av Knut Stubbendorff.
Bonniers 1943. 7:50.
Den engelske tidningsmannen David
Walker tjänstgjorde som flygande reporter åt
Daily Mirror på Balkan under de för denna
del av världen revolutionerande åren 1940—
41. Han bevittnade på nära håll Rumäniens
styckning och tyskarnas därefter följande
intåg, det grekisk-italienska vinterkriget i
Albanien samt Jugoslaviens militära sammanbrott.
Företagsam och orädd och vid lämpliga
tillfällen dessutom hjälpt på traven av
anglosaxiska Balkankolleger tycks denne
korrespondent verkligen ha fått se sällsynt mycket
av den sydösteuropeiska tragedin på nära håll.
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
