Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Artur Lundkvist: Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVI ST
smak och ruelse. Och bakom denna idealvilja
ligger tydligen som drivkraft den
hämnings-ingivna ångesten för driftens sugning mot
djupen: denna ångest som sedan skulle
fortsätta att växa så länge diktaren ställde sig
själv i motsättning till driftdimensionen och
som blev bestämmande för hela hans tidigare
alstring.
Efter tre år kom Malmberg med
"Uppgörelse och löfte", tätt följd av "Dåd och
dröm". Där framträder det klassikerinflytande
som länge skulle sätta sin avgörande prägel på
hans diktning: en marmorblek, konstfullt
behärskad, retoriskt återekande lyrik, där
ruvande förgängelsestämningar blandar sig med
heroisk livsbejakelse, ansträngd dådkraft och
utåtvändhet. De tids- och tillfällighetsdikter
som Malmberg under första världskriget
samlade i "En blödande jord" klingar av
aktivistisk, storsvensk patriotism, med anklagelser i
Heidenstams stil mot fredens veklighet och
ynkedom: ett annat utslag av den egna
drifts-förträngningen. En rad officiella dikter till
universitetsfester och jubileer visar honom
övervägande som den opersonlige
formkonstnären, med sammanställningar av färdiga
känslor och traditionell retorik. Det var
Malmbergs tidiga skede av popularitet, alltför
väsenslös ooh förflackande att länge kunna
tillfredsställa honom.
Han drogs till djärvare konsekvenser av sin
klassicism, till en "diktens svårmodsrika
offerkult". Han offrade livs- och
verklighetsanknytningen för en platonism som är fullt utbildad
i "Atlantis" (1916). Skönhetskulten har
konsekvent utvecklats till en dyrkan av sköna
abstraktioner, av de rena, oförgängliga
idéerna. Han anser sig höra till dem som "tidens
landsflykt lider" och i sin strävan till en
värdigt otidsenlig hållning, oberörd av
sinnevärldens tummel och förvirring, har han anammat
denna platonism, som i sin sammansmältning
med kristendomen så länge tyranniskt be-
härskat kulturen: en asketiskt
världsförnekande och driftsfientlig åskådning. Dikterna
i "Atlantis" uppenbarar en värld där allt är
genomträngt av ljus, allt är blodlöst och
bildlöst; och den atlantidernas i havsdjupet
sjunkna marmorstad som skalden drömmer om
förvandlas från en mytisk skönhetssyn till en
evig idé.
När Malmberg vid samma tid tolkade
"Schillers estetisk-filosofiska diktning"
fastslog han att "det är av Schiller den moderna
poesien har att vänta sin frälsning"! Efter
att ha upprepat den slitna och tvivelaktiga
vändningen: "Den kroppsliga njutningen har
endast ledan i sitt följe", sluter han upp
kring parollen att "fly undan det tillfälliga till
idealets okroppsliga rike". Teoretiskt tror han
sig med Schiller vara inne på återställandet
av harmonin mellan natur och ande,
upphävandet av motsatsen mellan drift och ideal;
men i verkligheten skulle han ännu länge
komma att ensidigt stå på andens ooh
idealens sida. Samtidigt som han i skönheten vill
finna vila och tröst, en tillflykt undan livets
fåfänglighet, vet han dock att ingen
skönhetsdyrkan befriar från sedelagens krav.
Samvetet låter sig inte nöja med vare sig idédyrkan
eller skönhetskult: det kräver gärningar,
handlande, och återför därmed till livets
verklighet. För Malmbergs del är hans moraliska
känsla alltför vaksam för att han varaktigt
skulle kunna finna ro i idealistisk-estetisk
hängivelse.
Medan han såg ett världskrig rasa på nära
håll försökte han likväl i det längsta kvarhålla
platonismens världsfrånvända tröst. Under tio
år, från 1917 till 1927, var han bosatt i
München; ooh med krigets och
efterkrigsårens Tyskland som bakgrund genomgick han
en av allt att döma svårartad andlig och
kroppslig kris. Hans liv var ödesdigert splitt-
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
