Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Sven Stolpe: Bernard Shaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
BERNARD SHAW
1
"De flesta säger antingen, att de tycker som
Bernard Shaw, eller att de inte förstår
honom. Jag är den ende som förstår honom,
men jag tycker inte som han."
Frasen är Chestertons i hans kända, litet
för kvicka bok om Shaw. Erkännas bör, att
Chesterton i rätt hög grad bidragit till en
förklaring av Shaws andliga typ genom att
teckna honom som puritanen. Shaws tonfall
och problembehandling uppfattades av det
victorianska släktet som fräckhet och
frivolitet. Med fullkomlig orätt: Shaw avskyr
frivolitet, han är trots allt sitt vitsande en sträng
och obeveklig moralist, vars domar aldrig
ens mjukas upp av humor. Chesterton pekar
på hans egendomliga härstamning. Han är
en protestantiskt uppfostrad irländare. Detta
betyder icke bara, att han som irländare kan
på ett välgörande sätt se det engelska
kultursamhällets alla fenomen och fördomar utifrån,
med friska ögon — han är dessutom en
irländare av alldeles speciell sort. Han är en
irländare, som också saknar de irländska
fördomarna, som aldrig fått den irländska
katolicismens fanatism i blodet, som fötts i ett land
utan kontakt med dess djupaste andliga
upplevelser och äldsta traditioner, som fått rasens
agilitet och upprorsanda men ingenting av
dess mystik och irrationalitet.
Chesterton menade, att Shaw är "ett träd
HESKETH PEARSON: Bernard Shaw, His Life
and Personality. Collins. London 1942.
med rötterna i luften", och att man däri har
att söka orsaken till att han står så
fullkomligt främmande för alla de djupare värden i
livet, som endast kan uttryckas med
motsägelser, paradoxer, humor eller lyrik: den
personliga kärleken, fosterlandskänslan,
religionen.
Läser man den nyutkomna stora
Shawbiografien — talanglöst och uppnäst skriven men
rymmande ett värdefullt primärmaterial, som
Shaw delvis själv meddelat — finner man,
att Chestertons analys tydligen stämmer.
"Shaw har inga levande traditioner, inga
skol-pojksstreck, inga college-vanor, som
förbinder honom med andra män", säger
Chesterton. I själva verket var hans uppfostran så
kuriös, att man kan förvåna sig över att den
inte betydde ett större handicap för honom
som personlighet och konstnär än vad den
kom att göra.
Hans fader, George Carr Shaw, var en
särdeles figur. Han skulle föreställa affärsman
men saknade varje skymt av verklighetssinne.
På olyckor, som skulle förmått varje annan
människa att riva sitt hår och förbanna
försynen, reagerade han med skallande gapskratt.
Om hans beteende efter en katastrof, som
totalt ruinerade hela hans företag, berättar
sonen med stolthet, att han "fann katastrofens
omfattning så oemotståndligt roande, att han
måste rusa ut ur kontoret och ta sin tillflykt
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
