Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
THOMAS HARDY
Efter en teckning av E. A. Hoppé.
skrifter. Därför rekommenderar jag denna bok
så varmt jag kan, övertygad om att den
kommer att tilltala dem som aldrig ha öppnat en
roman av Hardy lika mycket som dem som
redan känna till dem — och framför allt dem
som hittills inte uppskattat dem så mycket som
de hade väntat.
Jag tror att det är skäl att stryka under
denna rekommendation, ty jag är säker på att
Hardys romaner äro mycket litet kända, eller
i varje fall uppskattade, på kontinenten. Genom
mina diskussioner med franska, tyska och
italienska kritiker vet jag av egen erfarenhet
att det är så. Men jag vet inte om hans böcker,
i original eller översättning, är lika litet lästa
i Skandinavien. Mina enda upplysningar på
den punkten har jag från en engelsk dam, som
före kriget bodde och undervisade i Sverige
i många år. Enligt henne har Hardy mycket få
beundrare hos er, vilket hon anser åtminstone
delvis beror på hans stil, särskilt på hans
bruk av engelsk dialekt. Jag utgår från att
uppgiften är pålitlig, och kan nog förstå att
Hardys språk bereder en utländsk läsare
svårigheter, men jag skulle inte ha trott att de
voro vare sig omåttliga eller oöverstigliga. En
sak som jag tycker är egendomlig är, att hans
mörka och fatalistiska inställning till livet
hittills tydligen inte har tilltalat Strindbergs och
Ibsens landsmän.
Hardy är den ojämförligt störste av
Englands "hembygdsförfattare". Men det räcker
inte att beteckna honom så, ty hans romaners
räckvidd, fältet för hans inbillning sådan den
arbetar i dem, går utöver det enbart lokalt
betonade. Det vill säga — han är någonting
annat än en ny, fast större Anthony Trollope.
Hardys "Wessex", de fortfarande tämligen
oförstörda, ensliga höjderna i de sydliga
grevskapen Dorset och Wiltshire, på hans tid
oberörda av den industriella revolutionen, är inte
bara en större upplaga av Trollopes diktade
"Barsetshire". Miljön i hans romaner har
allmängiltig betydelse. Naturen är i Hardys
romaner och dikter någonting mera än en ren
bakgrund, den är inte bara en allmän
sammanställning av lantliga ljud och syner, utan ett
kosmiskt inflytande eller verkningsmedel, som
färgar lynnet och formar sinnelaget hos
människorna.
Hardy var son till en byggmästare på landet
och tillbragte nästan hela sitt långa liv i den
natur och bland de människor som bilda den
lantliga mikrokosm han skildrar i sina
romaner. Då han någon sällsynt gång gick utanför
denna socialt begränsade sfär i sin diktning,
i den karakteristiskt naiva, oskuldsfulla tron
att han var skyldig sina läsare att vidga sin
horisont, misslyckades han. De enkla män och
kvinnor som han lät pånyttfödas till diktade
gestalter, voro bönderna och småbrukarna i
hans dorsetska hembygd, och den natur han
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
