Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
brister, eller åtminstone att komma dem att
verka harmlösa. Men vissa brister måste man
erkänna. Han saknade litterär yrkesskicklighet,
han var i stånd att begå de egendomligaste,
om också oskyldiga, forsyndelser mot den goda
smaken, hans förakt för det trovärdiga gränsar
då och då till det otroliga, och han var litet
för begiven på att moralisera utanför
sammanhanget. Personligen har jag aldrig haft svårt
att bortse från dessa fel, och jag anser att de
inte bör få väga alltför tungt vid
uppskattningen av Hardys verk. De ha onekligen
förstört hans romaner för vissa engelska läsare,
och det är möjligt att de alltid komma att
hindra dem från att bli uppskattade
utomlands. Men jag tycker att man kan bortse från
dem, liksom man bortser från Thackerays
sentimentalitet, Dickens’ spjuveraktighet eller
George Eliots undervisande ton.
Jag hoppas bli förlåten om jag har predikat
för de redan omvända. Men eftersom jag ändå
tagit denna risk, tror jag att jag bör gå ännu
längre och nämna vilka av Hardys romaner
som ha de största förutsättningarna att tilltala
den som inte har läst någon av dem och är
hågad att göra experimentet. Enligt Hardys
egen indelning kunna hans romaner hänföras
till tre grupper: "karaktärs- och
miljöromaner", "skarpsinniga romaner" och "romantiska
berättelser och fantasier". Mästerverken höra
alla till den första gruppen, misslyckandena till
de båda andra. Av mästerverken skulle jag
vilja rekommendera: "Under the Greenwood
Tree" (1872), "The Return of the Native"
(1878), "The Mayor of Casterbridge" (1886),
"The Woodlanders" (1887) och "Tess of the
D’Urbervilles" (1891). Framför allt vill jag
upprepa min rekommendation av lörd David
Cecils korta studie. Det finns inte någon bättre
introduktion till Hardys romaner — och inte
heller någon bättre epilog till dem.
»
Det vore intressant att veta vad som har
förmått åtminstone fyra välkända
londonförläggare att utfästa betydande penningpriser för
de bästa manuskript som inlämnats före årets
utgång. Prissummorna äro verkligen betydande
— mycket större än de summor många
framstående författare kunna hoppas förtjäna på
sina böcker — och tyckas tyda på att den
högkonjunktur som de engelska förläggarna
kunna glädja sig åt, trots
pappersransoneringen, har givit dem mera pengar i fickorna
än de behöva för löpande engagemang. Det
återstår att se om dessa frestande erbjudanden
komma att ha önskad verkan, det vill säga
trolla fram något arbete som är värt priset. Så
länge kriget fortsätter med nuvarande
intensitet är det knappast troligt att konkurrensen
blir hård, annat än från de äldres eller de för
krigstjänst olämpligas sida. De författare som
verkligen förtjäna uppmuntran, de unga av
båda könen, äro sysselsatta på annat sätt och
ha få, om ens några, möjligheter att delta
i tävlingen.
När jag ser igenom listan på de böcker jag
läst de sista tre månaderna kan jag inte undgå
att lägga märke till hur få av de böcker som
utkommit under denna period som skrivits
av författare under fyrtiofem år, och hur få
som kunna betecknas som litteratur, vilka
förtjänster de än annars kunna ha. Det är ingen
brist på journalistiska krigsreportage av
officiella iakttagare, tidningsmän och aktiva
soldater, sjömän och flygare — goda fotografier
från frontlinjen. Det finns självbiografier i
massa, de flesta skrivna av gamla och för
gamla. Den största gruppen slutligen utgöres
av flera nya böcker än jag gärna vill läsa om
aktuella politiska, sociologiska och religiösa
problem och deras eventuella lösning under
den närmaste efterkrigsperioden.
Min personliga lista på nya böcker som ha
intresserat mig sedan jag sist skrev ett "brev
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
