Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN BOKHYLLAN
Under mitt arbete med utgivningen av
Karin Boyes Samlade skrifter har till mig
överlämnats en vanlig kriabok,
innehållande två uppsatser av Karin Boye, skrivna
vårterminen 1921 på folkskoleseminariet i
Stockholm för hennes lärarinna i
modersmålet, lektor Marie-Louise Gagner. Då den
ena av dessa, med titeln "Min barndoms
roliga böcker. Minnen och erfarenheter"
— ett litet mästerverk av klarsyn och
frisk, intagande stilkonst — är av stort
biografiskt intresse publiceras den efter
erhållet tillstånd i BLM under avdelningen
"Från bokhyllan". ’ Margit Abenius
Mitt första minne av böcker är ett dunkelt
intryck av en bilderbok, som barnjungfrun
läste högt ur. Bilderna har jag glömt, och
av texten minns jag bara: "Bing bång, fager
i sång, fager i röda rosor" — antagligen
om-kvädet på någon folkvisa — och ordet
"rosendelid". Vad jag förstod av detta, vill
jag lämna därhän. Säkert är, att orden
gjorde ett starkt intryck på mig — det var
min första erfarenhet av diktens
skönhetsvärld.
Sedan har jag på flera år intet minne av
någon boklig upplevelse. Visserligen kommer
jag ihåg en hel rad barnböcker, Pelle Snygg,
Putte i blåbärsskogen, Prinsarnas
blomsteralfabet och många andra. Men de ha glidit
tämligen spårlöst förbi. Böckerna hade ännu
inte fått mig i sitt våld, som de sedan fingo.
Vid fem sex år lärde jag mig på något för
mina föräldrar gåtfullt sätt att läsa, och
därefter var mitt öde beseglat. Sagovärlden
upplät sina dörrar, och jag blev bergtagen av
min egen fantasi. Var ledig stund läste jag,
och mamma måste formligen köra ut mig för
att jag skulle få frisk luft. Naturligtvis var
det inte sunt — men sådana äventyr, sådan
glädje, så mycket underligt och så mycket
vackert man upplevde!
Först i raden av de älskade och omlästa
böckerna kommer Den gyllene sagoboken
— de gamla kända sagorna, Törnrosa, Ask-
ungen, Rödluvan, om jag inte missminner
mig; sedan bröderna Grimms sagor i
Barnbiblioteket Sagas bearbetning (i rött band,
därför kallad "Röda boken"!). Den var jag
särskilt förtjust i, trots, eller kanske just
därför att den snuddade vid ömtåliga punkter i
ens inre. I dessa gamla folksagor
framskymtar ofta ett mörkt drag av primitiv grymhet
och hemskhet, som rörde vid en mycket stark,
men mycket hemlig sträng i min själ.
Så kommer Andersen. I grund och botten
tyckte jag nog om Andersen, särskilt De vilda
svanarna. Men somliga av hans sagor ville
narra en att gråta, och det fanns ingenting
jag var så rädd för som saknad och vemod.
Och så kunde man rätt som det var träffa
på repliker och funderingar, som man inte
förstod. Det var något rysligt med sagor, som
man inte förstod! Det var som mardrömmar.
Fastän jag hade en utomordentligt stark
fantasi, ville jag ha logik också i
fantasivärlden. En tid gick jag och tänkte skriva en
zoologisk bok (illustrerad av författaren) om
Sagornas djur, i samma stil som pappas De
levande djuren på jorden. Där skulle
enhörningen, Fågel Blå, olika arter av drakar med
flera torrt och sakkunnigt beskrivas. Då kan
man ju förstå, att jag inte var trakterad av
alltför laglösa drömsagor. Till och med
Helena Nyblom var mig ibland lite väl
hemlighetsfull — hemlighetsfull utan att förklara
sina hemligheter.
Men Topelius! Han var inte svår att
förstå. Han var rolig, vad han skrev om. Sagor,
som handlade om barn, brukade jag annars
avsky hjärtligt, likaså berättelser ur
verkligheten — men hos Topelius blevo de roliga.
Han kunde ta fasta på just det man själv
tyckte var roligast, han visste precis vad man
helst ville veta. Naturligtvis kan jag inte neka
till att hans riktiga sagor, om prinsar och
prinsessor och häxor, voro nöjsammast,
särskilt sagospelen, men man smälte allt, och
504
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
