Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Stigen och regnbågen
CHRISTER LIND: Stigen och regnbågen.
Söderström & Co. Helsingfors
1942.
Vetenskapsmannen och poeten har kunnat
förenas i ett under de senare åren stegrat
intresse för den primitiva dikten. Forskaren
har hoppats på den vägen finna en förklaring
av människosläktets outrotliga drift till
konstalstring och diktaren har känt ett behov att
vända sig bort från den moderna tidens hastigt
skiftande smakriktningar och konstnärliga
raffinemang för att möta en ursprunglig poesi,
som inte känner salongens och bibliotekets
isolering utan helt står i den yttre
verklighetens tjänst, en poesi som används i den
magiska kulten för att skaffa sin utövare och
hans stam fördelar, frambesvärja regn,
förgöra en fiende, vinna en käresta.
Det utgår från den primitiva dikten en
kraftström som är besläktad med den ett känsligt
sinne förnimmer vid kontakten med den nakna
jorden eller då fingrarna sluter sig kring ett
stycke näver eller en blomstjälk. En nästan
omärklig elektrisk stöt går genom ens väsen,
en kontakt sluts och man känner ett lugn som
om man vilade i urmodern jordens eget sköte.
Det är en sådan kontakt den hetsade
nutidsmänniskan eftersträvar som en motvikt mot
allt det som är konstlat och svårmodig!
komplicerat i hennes egen värld.
Den unge finländaren Christer Lind var
både poet och vetenskapsman. Han var ännu
inte trettio år då han i augusti förra året avled
på Söderby sanatorium. Han hade drömt om
att genom en avhandling om primitiv dikt
komma konstalstringens hemligheter på spåren.
Han var en lärjunge till Yrjö Hirn och det
föresvävade honom förmodligen att han skulle
söka åstadkomma en motsvarighet till sin
lärares epokgörande arbete "Konstens ur-
sprung". Hirn utgick från vildfolkens bildande
konst och Lind ville följa i hans spår genom
att undersöka hur den primitiva lyriken
uppstått ur vildens världsåskådning och sociala
förhållanden. Det stannade vid några hastiga
skisser. Sedan tog sjukdomen bort hans krafter.
Men han hann med en mängd översättningar
av primitiv lyrik, som nu föreligger i en av
Hirn redigerad upplaga, "Stigen och
regnbågen".
Översättningarna är givetvis ej gjorda direkt
från naturfolkens språk. Det är Eckart von
Sydows stora antologi "Dichtungen der
Natur-völker", som varit mellanhand, men han har
kompletterats med åtskilliga andra. Linds bok
omfattar fem avdelningar, var och en
geografiskt strängt avgränsad. För forskaren är
säkerligen den afrikanska dikten intressantast,
då den gör det ursprungligaste intrycket. Den
är helt bunden till kampen för tillvaron och
lyfter sig endast sällan över den jordiska
tillvaron till grubbel över livsgåtorna. Den är
huvudsakligen magisk-religiös och har till
syfte att beveka gudarna, försona dem och
förmå dem att vara givmilda. Men de eviga
poetiska motiven finns dock även här
avtecknade. En okänd diktare från Ostafrika sjunger
om en allsmäktig gud och om människans
förgänglighet:
När Gud i en grå urtid skapade tingen
skapades solen;
och den uppstår och förgår och vänder dock åter.
Skapades månen;
och den uppstår och förgår och vänder dock åter.
Skapades människan;
och hon uppstår och förgår och vänder ej åter.
När man kommer över till den av indianerna
i Nordamerika skapade dikten har man en
känsla av att klyftan mellan det primitiva och
det moderna redan är överbyggd. I själva
verket skiljer sig indianernas dikter inte stort
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
