Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
bli så rikt är naturligt. Runeberg är ju en
av de mest utforskade och rikligast belysta
skaldegestalterna den svenskspråkiga
kulturkretsen har att uppvisa. I Svenska
Litteratursällskapets bibliografi uppta böcker och
uppsatser uteslutande om Runeberg utkomna 1900
—1940 448 nummer. Som synes en ansenlig
litteratur. Dessutom finnes Runeberg
naturligtvis behandlad även i andra sammanhang och
ett stort forskningsarbete utfördes också under
1800-talet. Att komma med egna upptäckter
blir i detta fall inte lätt, lätt är ej heller att
hålla reda på vilken forskare som sagt vad
i det föregående. På denna punkt kan kanske
någon invändning göras mot författarens
framställning. Som helhet är emellertid
notapparaten och därmed dokumenteringen noggrann
och vederhäftig.
Titeln täcker avhandlingens innehåll. Det
inledande kapitlet "Sverige och Finland 1830—
1848" sätter oss in i miljön. Det är för den
icke specialiserade forskaren det mest givande
kapitlet. Författarens starka betoning av den
svenska romantikens, framför allt
fosforisternas, stora deltagande intresse och betydelse för
den framväxande finska nationalismen noteras
med tacksamhet av den, som länge beundrat
den starka självuppoffringen och kulturviljan
hos dessa fortfarande ofta föraktade och hela
livet med ändlösa mängder ovett överösta
författare. I märklig dager framstår däremot den
på sina håll grasserande okunnigheten om
Finland, knappast uppmuntrande för den
kulturella elit, som under denna betydelsefulla tid
lade grunden till det Finland vi upplevat så
starkt i våra dagar. En finsk student anför till
exempel att svenskar på 1840-talet "förvåna
sig över att man kan svenska eller tro att
finskan är en dialekt av svenskan".
Efter detta inledande kapitel följa så de två
huvudavdelningarna: "Mottagandet av
Runebergs verk och runebergsuppfattningen i
Sverige 1830—1848" och "Runebergsinflytandet
i Sverige 1830—1848". I båda avdelningarna
blir sedan den kronologiska genomgången av
materialet självklar. Här och där urartar denna
genomgång till en resonerande katalog över
recensioner, omnämnanden och influenser och
då har man svårt att hålla intresset levande
men i allmänhet är materialet sådant att man
följer framställningen utan besvär. I den
senare avdelningen, den om
runebergsinfluenserna, får man lära känna en hel del hittills
på grund av sin obetydlighet förbisedda lyriker.
Genom att förmedla denna bekantskap bidrar
författaren att teckna den litterära miljön
under 1830- och 1840-talen. Det är i
litteraturhistorien ett av praktiska skäl nödvändigt fel
att tillräckligt intresse ej kan ges åt de
obetydligare författarna. Härigenom uppkommer det
ofta framförda påståendet om vår nuvarande
litteraturs uselhet. Vi uppleva nämligen det
goda och usla i samtiden om vartannat, i
litteraturhistorien är det usla bortrensat, vi göra
aldrig bekantskap med en gången tids
obetydliga författare, vilket förrycker perspektiven på
samtiden. När man läst Brydolfs avhandling
vågar man lugnt påstå att vår tids lyrik med
ledighet kan ta upp konkurrensen med
motsvarande årtionden för hundra år sedan.
Genom att presentera detta jämförelsematerial
har Brydolf gått utöver de strängt speciella
gränserna för sin avhandling och den får
därigenom ett allmänt intresse. Jan Cornell
Verdandi
Frihet och samhälle. Debattinlägg, utgivna av
Studentföreningen Verdandi. Bonniers
1942. 3: 75.
De under denna träffande titel förenade
uppsatserna giva en åskådlig bild av
Studentföreningen Verdandis grunduppfattningar.
Skriften har en helt igenom enhetlig karaktär; den
rör sig om demokratiens ödesdigra problem,
vilka här sakkunnigt, klart och övertygande
diskuteras från de mest olikartade
utgångspunkter. I en tid, då demokratiens betydelse
som stats- och kulturform mer än någonsin
förut är omstridd, fyller boken alla anspråk,
som kunna ställas på en saklig utredning av
dessa frågor; ty alla författare, som ha
medarbetat i denna skrift, mötas i det omutliga
sanningssträvandet, i det obetingade
bejakandet av människorättigheterna och av en
frihetsbestämd statsordning, som fast och orubbligt
vilar på tankefrihetens och den religiösa
toleransens oförytterliga grundsatser.
Torgny Segerstedt framhäver skarpsinnigt
grundskillnaden mellan demokrati och
diktatur. Demokratien räknar, som han träffande
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
