Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
och frispråkiga samtal med de turkiska
statsmännen blev Willkie helt övertygad om att
Turkiet med alla medel önskade bevara sin
ställning som icke krigförande, men att
samtidigt dess sympatier helhjärtat var på den
allierade sidan. Den amerikanske observatören
var för övrigt fylld av beundran för det sätt
varpå den turkiska statsledningen lyckats
manövrera sitt land mellan de krigförande.
Man måste endast beklaga, att han inte går in
på några konkreta turkiska problem,
exempelvis förhållandet till Bulgarien och frågan om
Dardanellerna.
Särskilt intresse tilldrar sig Willkies besök
i Ryssland. Liksom många andra amerikanska
kapitalister, exempelvis ambassadör Davies,
finner han sig anmärkningsvärt väl till rätta
i det "socialistiska fäderneslandet". Det är inte
endast ryssarnas militära motståndskraft som
väcker hans beundran, det är lika mycket deras
industriella produktionskapacitet och sociala
reformpolitik som intresserar honom. Med
Stalin hade Willkie flera långa samtal och man
kan inte missta sig på att den ryske diktatorn
gjort ett djupt intryck på honom. Porträttet av
Stalin skiljer sig sålunda högeligen från det
som exempelvis ges i Anton Karlgrens stora
biografi och borde bidra till att ge svensk
allmänhet en något mer nyanserad föreställning
om anglosachsarnas rämste bundsförvant.
Stalin är, säger Willkie, hård, seg och
energisk. Hans frågor var laddade, djuplodande,
avsedda att tränga till botten av det ämne som
intresserade honom, och han skjuter åt sidan
alla älskvärdheter och komplimanger och blir
endast otålig över allmänna talesätt. Willkie
fick intrycket att Stalin hyste en "motvillig
beundran" för Hitlers effektiva metoder att
kunna överföra ända till nittiofyra procent av
den arbetande befolkningen från de erövrade
ryska områdena. Stalin trodde heller inte på
något inre tyskt sammanbrott, enda sättet att
besegra Tyskland var att krossa det militärt.
Han uttryckte för övrigt sin tillfredsställelse
med de amerikanska produktionsmetoderna på
ett sätt "som skulle tillfredsställa vilken
amerikansk industrisammanslutning som helst".
Däremot förstod han sig inte riktigt på de
"återhållsamma" och "demokratiska"
metoderna i den amerikanska krigföringen. Stalin
undrade exempelvis, "varför inte demokra-
tierna kunde kräva vissa värdefulla baser,
i synnerhet om de nationer som ägde dem inte
var villiga att samarbeta och inte kunde
försvara dem".
Från Ryssland gick Willkies färd till Kina,
där han bland annat sammanträffade med
Chiang Kai-shek, som tycks ha gjort ett djupt
och starkt intryck på honom. Med marskalken
av Kina diskuterade Willkie ingående Fjärran
Österns problem och läsaren får en bestämd
uppfattning av att man för framtiden bör
räkna med ett mycket intimt
amerikanskt-kine-siskt samarbete. Willkie avslutar sitt arbete
med några mycket intressanta reflexioner om
världen efter krigets slut, som är burna av
äkta amerikansk optimism. Han menar att
enhetligheten i vår värld under detta krig
framträtt starkare än någonsin och att det är
detta som vi för framtiden framför allt måste
ta vara på genom att låta skrankorna mellan
nationer, raser och klasser falla.
Även beträffande sitt eget lands ställning i
den nya värld, som kommer att uppstå ur det
andra världskrigets kaos, är Willkie
genomgående optimistisk. "Amerika har tre vägar att
välja på efter kriget", säger han, "trång
nationalism, vilket ovillkorligen kommer att leda
till att vi förlorar vår egen frihet;
internationell imperialism, vilket betyder att vi offrar
någon annan nations frihet; eller skapandet
av en värld där alla raser och alla nationer
ska ha samma möjligheter. Jag är övertygad
om att det amerikanska folket med
överväldigande majoritet ansluter sig till det sista
alternativet." Bo Enander
Europeisk revolution
STEFAN SZENDE: Europeisk revolution.
Bonniers 1943. 9: —.
Szendes verk är tänkt som en trilogi. I det
nu utkomna första bandet tar författaren upp
den europeiska revolutionens och den
europeiska nationalismens problem till behandling;
i de följande delarna ämnar han närmare
undersöka Europas ekonomiska problem och
frågorna rörande denna världsdels
reorganisation. Redan bokens titel utgör ett program.
Szende vill utforska Europas nuvarande läge,
då Europa under nyare tiden betytt mest för
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
