Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
det världspolitiska skeendet. Med rätta utgår
han från att man i dag överallt spårar en kris
för den europeiska gemenskapstanken. Aldrig
förut har Europa i själva verket erbjudit en
likadan bild av splittring, upplösning och
förfall som i dag. Ännu för ett århundrade sedan
kunde geografen Karl Ritter och
hävdatecknaren Leopold Ranke tala om den europeiska
kulturgemenskapen som ett faktum; så fast
grundmurad var då ännu känslan av kulturell
samhörighet mellan de europeiska folken. Det
är därför, som Szende på goda grunder
konstaterar, en trängande nödvändighet att utröna
de djupare orsakerna till Europas nuvarande
tillstånd och överväga de botemedel, som
kunna medföra en förnyelse.
Redan genom dessa vidsynta perspektiv
skiljer sig Szendes arbete märkbart från den
vanliga politiska dagslitteraturen. Det kan med
rätta göra anspråk på att tilldraga sig
allmänhetens livligaste uppmärksamhet. Författaren
förenar med en djuplodande principiell
utredning av orsakerna till den nuvarande
kulturkrisen en grundlig och omfattande kännedom
om historiska fakta. Inom en recensions trånga
ram är det endast möjligt att antyda och
kritiskt bedöma bokens ledande idéer.
Med goda skäl framhäver författaren, att
vår tids kris i första hand är en
världsåskådningskris. Den borgerliga världen lystrade
under sistförflutna århundradet till
rationalismens locktoner. Förståndet i ordets trängsta
bemärkelse blev på alla politikens och
kulturens områden oinskränkt härskare. I den
rena logiken och matematiken måste
naturligtvis förståndet följa sina egna lagar och bygga
upp sin egna från verkligheten isolerade värld.
Inom rättens, sedlighetens och det andliga
livets sfärer leder emellertid ett dylikt
tänkesätt till ödesdigra konsekvenser. Historia och
politik kunna enligt sin natur icke undvara
utomlogiska värderingar, och det rent
logiskt-matematiska betraktelsesättet är inadekvat för
dem och därför helt ohistoriskt och
livsfrämmande. Människan är inte blott en
förståndsvarelse utan snarare ett tänkande, kännande
och viljande väsende på en och samma gång.
Århundradets andliga inställning fann sin
motsvarighet i tidsålderns sociala struktur. En
kvantitativ livsåskådning, som förbiser
människans individuella egenart och förnedrar
henne till att vara endast en kugge i
samhällsmaskineriet, är helt avpassad för
industrialiseringens och teknikens epok. Den kollektiva
massmänniskan som härskande typ har
förlorat sin inre tyngdpunkt; hon är fullständigt
prisgiven åt föreskrifter och befallningar, som
givas henne utifrån. En sådan människotyp
utan inre förankring låter sig användas för
vilka ändamål som helst.
Szendes kritik drabbar en kräftskada i
nutidens politik och kulturliv. Ett frihetsbestämt
politiskt och kulturellt liv främjas inte på en
mekaniserad, rent kvantitativ världsåskådnings
grundval. Människan, som blott känner sig
som en osjälvständig del av
samhällsorganisationen, förmår icke av egen kraft tänka och
handla självständigt på ett sätt, som främjar
gemenskapslivet. Personligheten utgör
nämligen den oumbärliga förutsättningen för ett
fördjupat kulturliv, och däri ligger faktiskt vår
tids kärnproblem. Hur mycket man än kan
instämma med Szende i alla dessa väsentliga
punkter, så är det dock att beklaga, att han
själv förfaller till den av honom klandrade
ensidigheten. Så till exempel identifierar han
den europeiska liberalismen fullständigt med
rationalismen i ordets trängsta bemärkelse och
ställer på grund därav principiellt så olikartade
historiska företeelser som liberalismen,
marxismen, bolsjevismen och fascismen som olika
uttryckssätt för rationalismen på en och samma
linje. Det är oförenligt med den historiska
sanningen att anse dessa vitt skilda politiska
strömningar som uttrycksformer för en och
samma rationalistiska tankeriktning. Det är
också sakligt oberättigat att fullständigt
ignorera de betydelsefulla irrationella motrörelser,
som genomlöpa hela 1800-talets politiska och
kulturella liv. Alla dessa invändningar till trots
är det emellertid ytterst förtjänstfullt att Szende
så klart och övertygande uppvisat, att det icke
är möjligt att med hjälp av en rent
rationalistisk världsåskådning göra rättvisa åt historiens
mångfaldigt förgrenade värld. Icke mindre
träffande framhäver Szende med eftertryck, att
den renodlade rationalismen förstör
grundvalarna för en sund kulturutveckling.
På samma fängslande sätt diskuterar Szende
nationalproblemet i systematiskt och historiskt
avseende. Härvid kommer han fram till
tänkvärda och betydelsefulla resultat. Nationalpro-
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
