- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
533

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

vill ha och läsa och önskar sig den till
julklapp. Alltså laser man den inte förrän man
eventuellt får den. Och så sätter man efter
jul på skarpen i gång med att läsa höstens
böcker, varför ingen har tid att befatta sig
med vårens. Den enda lösning som erbjuder
sig på detta problem är tydligen att avskaffa
julklapparna. Om folk köpte böcker endast för
sin egen räkning skulle lika många böcker
som nu bli sålda och bokutgivningen skulle
av sig självt sprida ut sig någorlunda jämnt
över året. Det behöver väl inte tilläggas att
uppslaget är av rent akademiskt intresse.

Med adress till arkitekterna

Ett uppslag som däremot rymmer
möjligheter till praktiska konsekvenser kommer från
ärkebiskopen av Canterbury. I en hänvändelse
till The National Book Council påpekade han
härförleden att Englands arkitekter och
husbyggare skulle kunna ge intresset för böcker
en jättestöt framåt om de försågo alla
lägenheter i nybyggda hus med åtminstone ett
nödtorftigt metertal inbyggda bokhyllor. Det är
ingen ända på de moderna arkitekternas och
husvärdarnas .fantasi och tillmötesgående när
det gäller att utrusta köket med praktiska och
tidsbesparande apparater, och i vardagsrum
och sovrum göres allt för att dyrbart
svängrum inte i onödan skall behöva belastas med
möbler. Inbyggda skåp för kläder, linne,
porslin och städgrejor äro självfallna
förmåner hos en modern våning, oavsett storlek
och standard, men för böckerna är det så gott
som ingenstans sörjt i förväg. De fria
väggutrymmena äro i allmänhet så smått tilltagna
i mindre lägenheter att det inte blir plats över
åt en någorlunda rejäl bokhylla, som även
skulle stjäla en bit av golvytan. Dessutom är
det ingalunda billigt att låta beställa eller
köpa en bokhylla. Följden blir den att folk
inskränker sina bokinköp och bildningsmöjlig-

heter därför att de ingenstans ha att göra av
böckerna. Det är ett parallellfall till att
familjer begränsa barnafödandet därför att de
inte veta var de skola sätta babysängarna.
Det är ju inte absolut säkert att nativiteten
skulle nå önskade siffror om bara varje
våning försågs med en trevlig barnkammare,
lika påtagligt inredd för sitt ändamål som
köket, vartill kommer att arrangemanget heller
inte vore vidare finkänsligt, men det är
tämligen säkert att om ett hem redan från
begynnelsen var utrustat med en bokhylla så skulle
det finnas större utsikter att detta hem också
småningom fick böcker än ett där bokhylla
saknas. En tom bokhylla tigger om böcker
och står som en stum förebråelse mot dem
som inte låter den fylla sin funktion. Men vill
en och annan sätta idrottspriser, fotografier
eller flaskor där så må det vara hänt, även
om ärkebiskopen av Canterbury säkert inte
räknat med den senare möjligheten. Alltså,
svenska arkitekter, det är ni som skall göra’t!

Tre slags biobesökare

Under första halvåret 1943 gingo
stockholmarna 7 100 000 gånger på bio. De betalade
i runt tal det dubbla antalet kronor för detta
nöje. Siffrorna äro tämligen häpnadsväckande
och visa vilken enorm makt filmen fått över
svensk publik. Biopubliken kan uppdelas i tre
grupper. Den första och minsta består av de
verkligt filmintresserade och -kunniga, som
anse att film kan vara konst och att den har
oerhörda framtidsmöjligheter som
uttrycksmedel. Den andra gruppen består av folk med
en i grunden ljum och överlägsen inställning
till film. De gå på bio sporadiskt för att slå
ihjäl en kväll eller när de äro trötta, därför
att "man vilar så skönt" i en biofåtölj. De
äro tämligen likgiltiga för vilket program de
komma på; är det bra desto bättre, är det
dåligt så hade de inte väntat sig något annat.

533

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free