- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
552

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Johannes Edfelt: Agnes von Krusenstjernas ungdomsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHANNES EDFELT

"Härmed besluter jag Agnes von
Krusenstjerna att en gång ge ut ’Kornblixtrar’ och
häva fädrens ära."

Perspektiven i hennes ungdomliga värld
kunna åskådliggöras med två i hennes
dagboksanteckningar från sexton—sjuttonårsåldern ofta
återkommande (och oftast felstavade) citat; det
ena är Bjørnsons dikt "Over de høje fjælle":

Undrer mig på, hvad jeg får at se
over de høje fjælle?

Den dikten får utlösa backfischårens undran
över och längtan efter det liv som skall komma.

Det andra citatet är Ibsens:

At leve er — krig med trolde
i hjertets og hjernens hvælv.

Det dyker i dagboken första gången upp
i januari 1912.

Från samma år daterar sig en anteckning
med rubriken "Min karaktär vid nära 13 år!"
Det är en tonårings självbetraktelse, som
vittnar om mindre vanlig självkännedom:

"Jag känner ej mig själv riktigt. Jag kan
älska men finner för stort behag i att bli
älskad. Men jag kan även älska utan genkärlek.
Jag måste ha någon att älska och offra mig
för! Jag drömmer för mycket. I min hjärna
är en förunderlig drömverkstad som alstrar
skisser och berättelser som ingen bryr sig om
att läsa. Men hade jag ej fantasien — kunde
jag nog ej leva. Jag vet att livet ’är en strid
med trolde i hjertets og hjernens valv!’ Och
hela min längtan är att en gång ’naa over de
höje Fjelde’."

Det är en träffande karakteristik av den
unga Agnes von Krusenstjerna: på tröskeln till
moget och medvetet liv, fylld av drömmar och
fantasier men framför allt uppfylld av en
svärmisk längtan till mindre kringgärdade
livsformer.



Agnes von Krusenstj ernås första försök att
i ord forma sina stämningar och intryck ut-

göras av sagor och dikter. Det är lätt att se att
incitamenten till dessa första skriverier
framför allt äro av litterär art. I en uppsats, "Mitt
bibliotek", skriven 1910 och sänd till Anna
Hamilton Geete, talar hon om "mina aldra
käraste dikter: Geijers högstämda och vackra,
Carlfeldts(!) fulla av skogssus, fågelkvitter,
kärlek och romantik", men framför allt avger
hon däri en kärleksförklaring till Dickens’
romanhjältar, till Gösta Berling och till
författarinnan av "En krona bland flickor", alltså
Louisa M. Alcott, vars ungdomsböcker — som
en kritiker, Stig Ahlgren, redan ingående
påvisat1 — spelat så stor roll för henne. Det bör
också framhävas, vilken betydelse Helena
Nybloms författarskap haft för henne under dessa
år. Denna författarinna har också personligen
betytt en hel del för den unga Agnes von
Krusenstjerna: hon umgicks som vän i
familjekretsen.

Men ännu större betydelse har Agnes von
Krusenstj ernås moster Anna Hamilton Geete
haft för henne.

I ett brev, som Agnes von Krusenstjerna
1911 sände Anna Hamilton Geete, heter det:

"Kommer inte Solnedgången snart? Det är
alltid med en viss spänning jag går förbi
bok-handlarfönstret och väntar alltid att få se
moster Annas bok under rubriken ’Intressante
nyhet’ eller dylikt. Jag längtar riktigt efter att
få läsa den. Det finns intet som intresserar
mig så mycket som biografier. Där är ju
människorna livs levande så att säga, som de levat
och verkat och inga fantasibilder! Och då det
därtill är ens egen mormor och mormors far!!

Fredrika Bremer är mitt Ideal av en kvinna
och författarinna. Jag har läst hennes
’Grannarna’ och ’Presidentens döttrar’ i sommar och
tycker så mycket om dem. När det blir mycket
ömt och passionerat kärleksfullt blir det ju lite
gammaldags uttryck, men det är också roligt.

Jag är så glad, att moster talar på fullt all-

1 Se S. Ahlgren, "Krusenstjerna-studier", sid. 61
ff. — I skildringen av Tonys läsning under flickåren
dominera också namnen Dickens och Alcott. Se
"Tony växer upp", sid. 197—198.

552

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free