Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Erik Noreen: Svensk stilparodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STILPARODI
lighed uden Strømper". Vem som helst som
har sinne för poesi och för komik kan njuta
av "Kjærlighed uden Strømper" utan någon
som helst kännedom om klassicistisk teori och
praktik. Konstverket har löst sig från sin
historiska bakgrund.
Den betydelsefullaste typen av parodi är
alltså den allmänna stilparodien. Den har i
Sverige spelat en enorm roll, den har gett
upphov till några av våra mest lysande litterära
konstverk. För att kort antyda vilket
genomgripande inflytande stilparodien har haft på
det allmänna skrivsättet och på den allmänna
stiluppfattningen är det nog att nämna de tre
namnen Falstaff Fakir, John Chronschough och
Grönköpings Veckoblad.
Men innan vi kommer så långt, är det värt
att lägga märke till att det första vi har bevarat
på svensk prosa, som kan betraktas som svenskt
original och som endast tjänar ett estetiskt
syfte, det är en satir som såsom sitt förnämsta
verkningsmedel använder stilparodien. Det är
den lilla satiren om abbotar, "Här säges om
abbotar alle skämtan mycken", ett glänsande
konstverk. Skriften kan inte vara yngre än
1450 och härstammar sannolikt från förra
hälften av 1400-talet. En närmare analys av
stilen har jag gett på annat ställe. Här skall
endast framhållas, att författarens kanske
viktigaste komiska medel är parodien av
bibelstilen eller åtminstone av ålderdomlig religiös
prosa. Anslutningen till bibelställen är ofta så
närgången att man frestas tro att författaren
har känt till och hos sina läsare kunnat
förutsätta kännedom om till exempel
Matteusevan-geliet i svensk dräkt — en kultur- och
kyrkohistoriskt intressant punkt. Blott ett citat.
Abboten har ätit så kopiöst att "förbudet är honom
mer att äta". Så heter det:
"Lovat är honom att dricka. Då bäras in
två stora kannor för herr abboten. Då tager
herr abboten och sätter den ena på sin vänstra
hand och den andra på sin högra. Då tager
han båda kannorna, dricker litet av dem och
ser, huru det honom bekommer. Då säger herr
abboten till den kanna, på vänster hand är,
ty där är ont öl i: ’Häven ut den förbannade
kannan!’ Men till den andra, som står på hans
högra hand, säger herr abboten, ty däri är
mölska eller gott humleöl: ’Hit, min kära
guddotter!’ och griper henne i famn sin och
dricker en stark, stor klunk."
Denna skildring ligger i sak som form ytterst
nära skildringen av yttersta domen i Matt. 25,
särskilt verserna 23 och 41.
"Skämtan om abbotar" bildar alltså det första
ledet i en svensk tradition, där vi som
märkligaste nummer finner "Fredmans epistlar".
Som redan titeln visar har Bellman tydligen
lagt upp epistlarna efter bibelparodiska linjer,
och i de äldsta epistlarna spelar bibelparodien
en avsevärd roll. I episteln n:r 1 heter det:
"Skåder glasenom på bordenom i krogenom!
Betraktom stopenom på hyllomen inom
skåp-dörrenom! Märker huru det glänsande
tennstopet, som Caj sa Stina står där och håller,
liksom talar till dig: ’Hej, kära själ, fukta din
aska!’ (aska i denna bemärkelse är också
bibliskt). — — — Jag är den som skall
tömma stopet; det är du som skall slå i, och
det ären I, käre bröder, som haven att beställa
om ölet, att oss intet av saftene tryta må.
Mankerar oss brännvin, fallerar oss öl, si så
fallerar oss allt. Kurage! Ytterligare: kurage!
Huru många ärom vi? Legio, ty vi äre många."
Med det ytterligare, som på moderna
läsare gör ett något egenartat intryck, bör
jämföras Filipperbrevet 3:1: "Ytterligare, mine
bröder, fröjder eder i Herran om." Så i gamla
översättningen. I Gustaf V:s bibel heter det:
"För övrigt, mina bröder, glädjen eder i
Herren" — ett exempel bland tusenden på hur
bibliska anspelningar i vår klassiska litteratur
kommer att gå oss förbi, allteftersom lydelsen
i Gustav Vasas bibel blir mer och mer okänd
för senfödda släkten.
Även i den versifierade episteltexten spelar
bibelparodien en stor roll, till exempel episteln
3 BLM 1943 vii
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
