Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM
tage. Spåren leda till turiststationen och en
hurtig nyanländ fänrik tar hand om
undersökningen, varvid han får hjälp av den enda
hyggliga flickan bland pensionatsgästerna.
Skurken avslöjas och fasttages just som han
är i färd att anställa ett nytt sabotage.
Kriminalintrigen är enkel, så är ock
kärlekshistorien. Någon spänning uppstår knappast vare
sig ur det ena eller det andra. Dialogen höjer
sig inte nämnvärt över den vanliga
sällskaps-och förläggningsjargongen. Fjällen äro vackra
och manskapet liksom skidläraren åka bra
skidor. Den obligatoriska snöstormen infinner
sig, en beredskapsman sätter till livet, men
situationen ljusnar och det hela slutar med
ett anslående korum på fjällsluttningen,
varefter en hundraprocentigt arisk officer
utbringar ett "Gud bevare fosterlandet".
Filmen är svagt tänkt och svagt utförd.
Repliker och händelser verka påtagligt
inövade. Det tillfälliga får inte driva sitt spel
och ge liv och atmosfär åt innehållet. En
mycket svensk film som ökar förtroendet för
vår krigsmakt men inte för vår filmkonst.
Herr Collins äventyr. Anders Henrikson.
Centrum Film.
Anders Henrikson och B. Idestam-Almquist,
två erfarna filmherrar, bära ansvaret för
denna överflyttning till film av Frank Hellers
ungdomliga alter ego, den elegante
svindlaren Filip Collin, som vid tiden före första
världskriget gjorde London osäkert med sina
kupper och sin lundensiskt yviga livsföring.
Händelserna ha i filmen flyttats fram till
något som liknar modern tid,
inspelningstekniken däremot bakåt. Tvärtom hade varit
bättre. Ett mera nonchalant tillskarvat
ateljéarbete får man leta efter; man tror aldrig ett
ögonblick att man är i London eller någon
annanstans utanför Stockholm. Särskilt
parodiska äro interiörerna från det ärevördiga
Scotland Yard, som verkar polisstation i
landsorten, och från världsstadens nöjeslokaler.
Henrikson befinner sig ömsom bakom
kameran (som regissör) och ömsom framför den
(som Filip Collin), och detta springande har
tydligen varit för mycket för honom. Han
verkar trött. Riktigt färdigt blir det först
sedan Thor Modéen släppts lös som rysk
storfurste på vift. Då är det rena spexet. Tyvärr
inget lundaspex.
Skuggan av ett tvivel (Shadowof aDoubt).
Alfred Hitchcock. Universal.
De flesta människor veta av egen erfarenhet
mycket litet om den renodlade ondskan eller
om livets farlighet överhuvudtaget och deras
fantasi räcker inte för att uppleva den. De
äro som barn på nattgammal is, omedvetna
om att endast ett tunt och skört lager skiljer
dem från djupets och nattens fasor. Tills någon
trampar igenom och världen med ett ändrar
utseende. Något av detta är det som Hitchcock
velat åskådliggöra med sin senaste psykologiska
thriller, som är byggd efter samma linjer som
"Illdåd planeras" men är intensivare, mindre
utanverk och softfotograferad elegans, mera
oretuscherad verklighet. Handlingen utspelas
i ett ordinärt amerikanskt medelklasshem i en
småstad på västkusten. Miljön är tvättäkta
och familjens medlemmar karakteriseras
utmärkt av Harry Travers och Patricia Collinge
som pappan och mamman, Teresa Wright
som den unga dottern, vartill kommer ett par
småungar av den komiska sort som
amerikansk film älskar att roa sig med. Denna
familj får ett kärt besök, den länge saknade
morbror Charlie, som särskilt i flickans fantasi
blivit något av en hjälte och personifikation
av äventyret. Han anländer laddad med
presenter, en ung förmögen man av värld,
små-fräckt gemytlig och självsäker. För publiken
har han redan i ett par mästerliga inledande
scener avslöjat sig som en efterspanad
brottsling med mycket oroande egenskaper. Vari
hans brott och hans kriminella möjligheter
består får man veta först småningom. Det är
den unga flickan som ensam kommer sin
beundrade morbror på spåren och av några
småsaker: en ring med inskription, ett stycke
tidningspapper och hans motvilja mot att bli
fotograferad, får klart för sig hans ohyggliga
hemlighet och hanö vidrighet. Spänningen
mellan dessa två, morbror Charlie och flickan
Charlie, skärpes till en kamp på liv och död
som blir desto mera pressande som den äger
rum i ett slags maskopi för att inte röja något
för den övriga familjen. Vardagslivet går sin
vanliga gång med pladder om ditt och datt,
måltider och barnuppfostran som i vilken
Andy Hardy-film som helst. Husfadern är
detektivromansslukare och roar sig med att
tillsammans med en vän tänka ut det perfekta
576
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
