Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- September. N:r 7
- Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
moderna historiker — vi leva och andas ju
dock i pressens atmosfär och befinna oss med
eller mot vår vilja i hög grad under den
allmänna opinionens inflytande. Och det finns
ju knappast ett stoff som i den grad erbjuder
tillfälle till verkligt allmängiltig forskning och
är så utomordentligt givande både vad gäller
kulturhistorien och den politiska historien,
främst då för folkpsykologiska forskare. Man
hälsar därför varje försök till sådana studier
med tillfredsställelse. Åke Thulstrup har
gjort ett försök, som i sig är aktningsvärt;
det hade varit d t i ännu högre grad om han
hade tillfyllest fördjupat sitt ämne. Att till
exempel inte nämna Carl Johans
indragningsmakt i samband med den svenska
pressopinionen är att hoppa över berget för att fånga
råttan. Hans bok är "journalistisk" på gott
och ont; som vetenskaplig produktion
betraktad försvagas intrycket av att han använder
den gamla metod som nu i dessa
propagandatider fått sin renässans: att genom avsikt
komma till verkan. Och när man märker
avsikten blir man ju som känt förstämd.
*
Yngvar Hauge är en av Stefan Zweigs
många efterföljare, av vilka dock ingen kan
uppbära metoden som han kunde det. Ty för
att illudera sträng vetenskap behöver man
hans strålande penna, hans artisteri och hans
psykologiska genialitet. Och det är icke allom
givet. Men även där resultatet icke är av så
hög kvalitet fyller det ett ändamål: att vara
underhållande och även lärorikt, att öppna
portarna till historiens allmänningar, där man
icke undersöker varken gräsets halt eller
växternas namn. Och vilket skickligt samlarsinne,
vilket tålamod måste man inte ha för att ur
tidsmemoarer och böcker plocka ut alla
pikanterier och lustigheter, alla
miljöindikationer, yttranden och samtalsfragment och
lägga allt samman till en fängslande mosaik!
Hauge lyckas trots omfånget hålla intresset.
Då och då kommer en nationellt polemisk
tonvåg och bryter av den pikanta
konversationstonen, bland annat när han med anledning av
Carl Johans förhållande till Norge och hans
utfästelse till detta land tillägger att "till hans
ursäkt må sägas att han ej kände det folk han
lovade att betvinga och ej anade vad
framtiden skulle kräva av honom att uppfylla detta
löfte!"...
*
"Du har på några månader gjort vad alla
svenska konungar tillsammans inte förmått,
inte ens Karl X, som ändå stod utanför
Köpenhamns stadsportar", skriver den fjortonårige
prins Oscar till Carl Johan i Tyskland efter
det underrättelsen om Kielfreden nått
Stockholm och där förorsakat "des transports de
• • »5
joie .
Överhuvudtaget har kanske det nutida
släktet, som vuxit upp i medvetandet om
brödrafolkens gemensamhet, icke klart för sig vilken
oerhört internationellt och dynastiskt vägande
faktor Norges erövring var för hela Carl
Johans politik. I Torvald T:son Höijers
bok finner man den rätta tidsinställningen.
Det är ett av hans mest klargörande avsnitt.
Den nu utkomna andra delen av Carl
Johansboken erbjuder ett synnerligen
dramatiskt och omväxlande material. Även
beträffande Carl Johans franska politik överhuvud
lämnar Höijer en del upplysningar som äro
nya, dock saknar man här kanske den
atmosfär av äventyr och obegränsade möjligheter
som omgav Carl Johans spekulationer på
franska kronan. Hans drömmar upphörde icke
med restaurationen, ännu 1838 kan man läsa
i ett brev att "konungen är strängt upptagen
av funderingar — han tros vilja bli ’roi de
France’" och av den ryske ministerns i
Stockholm greve Matuzzivics depescher att döma
lekte 1840 Frankrikes krona alltjämt kvar
i Carl Johans håg.
Ett synnerligen intressant avsnitt är
behandlingen av Carl Johans finansspekulationer,
växelaffärer och fonder. Här framläggas
fullständigt nya bidrag till hans historia. I dagarna
har Höijers forskningar på denna punkt
kompletterats av en mycket rolig liten bok av Carl
Löfström, "Carl Johans pommerska fonder",
där författaren givit ett värdefullt sakligt
bidrag till en av denna tids mest förvirrade
detaljfrågor.
Höijers arbete hör till de oumbärliga
verken, som icke kunna förbigås av någon som
forskar i Carl Johans eller tidens historia. Det
är ett lärdomstyngt verk och vittnar om
beundransvärt forskartålamod. Det är även väl
588
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1943/0604.html
