Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Gunnar Reiss-Andersen: Danmark talte —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR REISS-ANDERSEN
All din ynde vil vi minnes,
Danmark, som den danske kvinnes.
Men da landet stod i brann,
da fra Danebrog i ilden
blodglans lyste langs din strand,
så vi höireist opp mot brannen
stå profilen av en mann.
Det ble tyst. Da talte mannen.
Ja, hans sammenbitte munn
talte klart, skjönt uten ord, i samme stund.
Danmark, Danmark vær velkommen
i den mörke helligdommen,
adventstemplet. Også du
har kjent mörke, måttet vente.
Men i samme mörke nu
da du dine farver brente
inn i helligdommens höie
våpensmykte billedruter,
der det röde blir rubin
og det hvite som var blekt
blir det hvite i et öie
som bak bre og harde nuter
ser en vår i horisonten . . .
Ja, i samme mörke nu
fant du fram til döpefonten
også du!
«Her vil ties, her vil bies»
sang det i den gamle salmen.
Atter er det tempelsang.
Tung i mörket toner sangen.
Men vi synger denne gangen:
Her vil også våpen smies!
Vi må vanne seierspalmen.
Over ventetidens örken
skimter toppen grönn mot törken.
Fienden som forkorter fronten
har forkortet horisonten,
ventetidens örkenrand.
616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
