Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Artur Lundkvist: Böcker från väster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER FRÅN VÄSTER
Gladys Schmitt är också en fullt färdig
debutant, en romanförfattarinna av verkligt
format, redan med åtskillig rätt betecknad
som en amerikansk Proust. Hon är född 1909
i Pittsburgh, där hon även vuxit upp, bedrivit
universitetsstudier och ingått äktenskap. Hon
har publicerat lyrik i tidskrifter och arbetat
i fem år på sin 650 sidor starka debutroman,
"The Gates of Aulis". Hon uppger sig ha
omsorgsfullt studerat Proust och Thomas Mann
och omtalar även sitt intresse för den förfinade
engelska författarinnan Elizabeth Bowen.
Boken tilldrar sig i en större industristad,
dels i en medelklassfamilj, dels i en radikal
universitetskrets. Huvudpersoner är syskonen
Ellie och Carl Hasselmann, båda överspända
och komplicerade, författarinnans utvalda
instrument för inregistrerande av de subtilaste
individuella konflikter och förnimmelser
likaväl som av mera allmängiltiga sociala
problem. Ellie är en ung målarinna som tidigt
haft framgång men därefter kört fast. Hon
känner sig uttorkad och olycklig, utan någon
verklig användning för sig själv och därför
med det problem olöst som för henne är det
väsentliga, nämligen det personliga; hon
uppfattar allt som en rad personliga problem,
hela världen som ett invecklat system av
personliga problem. Hennes innersta drivkraft
är offerdriften, hennes ideal är Ifigenia som
kom till Aulis för att offra sig. Hon har
tidigare uppoffrat sig för en lungsjuk man, som
nu efter sin död lämnat henne i tomhet. Allt
vad hon djupast eftersträvar är ett mänskligt
förhållande som hon kan ge sig helt åt. När
hon träffar en konstintresserad industriman,
egendomligt torr och hård, vädjar han genast
till henne genom sin ensamhet, genom en viss
hjälplös övergivenhet, och att han är en
otillfredsställande älskare stegrar bara ytterligare
hennes offerdrift. Hon arbetar upp sig till en
extatisk tro på att den personliga känslan ska
kunna överbygga klyftan mellan dem, men
hans klasspräglade konservatism och inre
förhårdning vill inte ge med sig. Hon kan inte
i längden kompromissa med sin insikt och
hålla tillbaka sin kritik; det visar sig när han
försöker införa henne i sin umgängeskrets,
vars anspråksfulla banalitet gör henne utom
sig.
Brodern Carl har återvänt hem efter ett
misslyckat försök som lärare. Han är en
radikal sociolog, övertygad om sin plikt att med
vetenskapliga medel bidra till världens
omdaning. Hans ambition är att se problemen
i stort och inte låta personliga förhållanden
skymma sikten. Han ryggar tillbaka för fysisk
beröring och all intim förtrolighet, även från
systerns och föräldrarnas sida; han avbryter
ett ofullgånget förhållande till en flicka, fast
han inte kan låta bli att kretsa kring henne
i fantasien. Den framstående professor Maurer,
som han blivit assistent åt, stöder dessa
isoleringssträvanden för att få ha honom för sig
själv. Professorn är en kraftnatur, en
oemotståndlig magiker vid föreläsningspulpeten,
triumferande med sina djärva kulturanalyser,
sina spenglerskt färgade utmålningar av den
kommande världskatastrofen, då den
nuvarande kulturen ska gå under för att en ny
ska födas med hjälp av massornas blinda,
slumrande krafter. Ett av bokens främsta
avsnitt är just det femtiotal sidor som skildrar
en av professorns föreläsningar. Det är
verkligen en helt illusorisk föreläsning, djupsinnig
och grandios, men också ett stycke dramatiskt
och fysiskt skeende, med spänningen mellan
föreläsare och åhörare, med pressande hetta
och en plötslig stormby utanför.
Professorns förakt för massorna leder honom
emellertid snart i en farlig riktning. Han
efterlyser den starke mannen, den hänsynslöse och
demoniske betvingaren, som ska föra massorna
dit han vill och använda deras kraft för sina
syften. Han frestas att själv bli den mannen
och tvekar inte att slutligen ställa sig i tjänst
727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
