Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Melker Johnsson: Friedrich Nietzsche och det tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELKER JOHNSSON
ett av de tecken, som förebådar
nationalsocialismen. Även våldsherraväldet behöver det
andligas stöd och auktoritet.
Utlandets reaktioner inför den store
om-värderaren är ett annat och mera
motsägelsefullt kapitel. Amerikanen Crane Brinton skiljer
mellan två slag av nietzscheaner, gentle and
tough, man skulle på svenska kanske kunna
säga mjuka och hårda, en föga exakt men
praktisk indelning.
Enligt de mjuka nietzscheanerna menade
Nietzsche i grund och botten väl. De fogar
in honom i Västerlandets stora etiska
tradition i linje med Sokrates, Jesus, Luther och
andra stora namn. Det gäller för dem att
förklara bort "paradoxer" och "överdrifter",
vilket de har gjort med en betydande
exe-getisk skicklighet. Man säger till exempel, att
Nietzsche "i grund och botten" eller "rätt
fattat" var mera kristen än någon så kallad
kristen. Det förekommer verkligen beklagliga
uttalanden hos honom, men dessa får inte
tagas på ordet och så vidare. Systern
Elisabeth, som skrev helgonbiografien över honom,
tog först upp denna melodi, fast man sedan,
när marken var förberedd och tiden inne,
också har hört andra och kärvare toner från
Nietzschearkivet. Även de akademiska
filosoferna, som mer eller mindre helhjärtat
godtog honom, måste emellertid visa, att Nietzsche
i grund och botten inte menade så illa som
det kunde synas.
De mjuka nietzscheanerna har utom
Tyskland funnit den bästa jordmånen i Frankrike,
som dels länge påverkats av tysk filosofi, dels
i hög grad tilltalats av Nietzsches utfall mot
sina landsmän. Daniel Halévy utgav 1909 en
av de mest sentimentala biografierna, där
Nietzsches humanism konfronteras med den
brutala andan hos Bismarck och Moltke.
Charles Andler återigen skrev 1920—31 den
mest utförliga levnadsteckning av Nietzsche,
som har sett dagen i något land: ingen tysk
professor har hittills orkat med sex volymer
Nietzsche. Andler lyckades i den femte delen
få honom till socialist, givetvis inte med det
otrevliga förtecknet national utan med human
och internationell syftning. M. P. Nicolas
slutligen skrev ännu 1936 en hel bok mot alla
dem, som kunde se någon likhet mellan
våldsförkunnelsen hos Nietzsche och Hitler. Den
förra, som var något mycket ädlare och
finare, tjänade "kunskapen och kulturen".
Författaren menar förmodligen, att föremålen
för Hitlers våld saknar denna sublima tröst.
Han har också ett ord att säga Julien Benda,
som med rätta räknade Nietzsche bland de
intellektuella, vilka förrått kulturen. Det var
i stället Benda, som förrådde Nietzsche!
England fick tidigt en grupp devota
nietzscheaner, som arbetade med att översätta och
kommentera mästarens skrifter. Kriget 1914
—18 bragte dem i en svår situation, emedan
den engelska propagandan gjorde Nietzsche,
jämte Treitschke och Bernhardi, till en av de
huvudansvariga för den tyska angreppsandan.
W. Archer skrev i en bekant Oxford Pamphlet:
"Vad vi bekämpa är i en mycket verklig
mening Nietzsches filosofi." En bokhandlare
på Piccadilly skyltade med Nietzsches skrifter
på följande sätt: "Det europeisk-nietzscheska
kriget. Läs djävulen för att slåss bättre mot
honom!" Oscar Levy, J. M. Kennedy och
Havelock Ellis, som kände sig utmanade,
tillrättalade för sig en humanitär Nietzsche, som
inte existerar, för att bemöta dylika
visserligen absurda överdrifter. Han var den gode
européen, han hade bara velat ett nobelt
andligt krig med mera av den sorten, som de
mjuka nietzscheanerna i alla länder brukar
anföra. Det andra världskriget mot Nietzsches
hemland har gjort det svårare för hans
anhängare i England att försvara denna
ståndpunkt.
I Sverige ansågs Nietzsche i början nästan
734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
