Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Melker Johnsson: Friedrich Nietzsche och det tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIEDRICH NIETZSCHE OCH DET TREDJE RIKET
mena, vad han sade. Han blev 90-talets stöd
i reaktionen mot 80-talets demokratiska och
humana tendenser. Detta är grovt uttryckt,
men det gäller Ola Hansson, Strindberg och
i någon mån Heidenstam. Men de mjuka
nietzscheanerna tog efter hand ledningen. Det
är svårt att ånge när, men eftersom den
svenska populärvetenskapliga
nietzschelitteraturen i allmänhet följer den tyska tätt i spåren,
kan man möjligen antaga, att detta inträffar
något decennium in på detta århundrade.
Definitivt sker det med Alf Ahlbergs biografi
1923, som fortfarande är den mest lästa
framställningen hos oss. Författarens liberala och
humana kultursyn föranleder givetvis
avgörande kritiska invändningar, men dessa
trubbas betydligt av genom en allmän, vag
övermänniskokult. Han presenterade redan 1920
i Social-Demokraten Nietzsche för Sveriges
arbetare genom att citera Aristoteles’ ord om
Platon: "Till och med att tala om honom i
berömmande ordalag borde inte vara tillåtet
för vem som helst." Men det har varit tillåtet
för Alf Ahlberg, i den svenska
socialdemokratiens huvudorgan. I boken står bland annat
följ ande:
"Det är Alpernas höga luft och stora
stjärnhimmel över Nietzsches strävan. Hans moral
är en moral från de höga bergen, skapad i
isig och kall men klar och fri rymd. Den trår
mot höjderna, den strävar uppåt — excelsior.
Uppåt mot morgonhimlens renhet och oskuld.
Men å andra sidan — vem törs säga, att
icke Nietzsches framtidsideal stråla av en
renhet och höghet, som är långt utöver det
vanliga måttet? Vem törs förneka, att han pekat
på värden och ideal, som alltid skola lysa
som eldstoder på mänsklighetens ökenstig."
Det makabra intrycket av denna
humanisthyllning till Nietzsches kusliga sadistmoral
förstärkes genom den vackert ideella
inställningen till föremålet. För den som vill veta,
hur författarens egen värdering kan förenas
med en dylik panegyrik, är sid. 188 och föl-
jande i hans bok upplysande. Han säger där,
att Nietzsches etik "djupast sett" är förenlig
med Kristus och Kant. Nietzsche kämpade
förgäves mot dem båda, ty Alf Ahlberg vill
inte tro honom. Men i Tyskland har man trott
honom! Inte ens nationalsocialismen tycks ha
rubbat Alf Ahlbergs tro på nietzscheanismens
förenlighet med den humana kulturen, om
man får döma av ett par artiklar i Dagens
Nyheter. Även vår främste
"Zarathustra"-tol-kare, W. Peterson-Berger, har passat på
tillfället att i en artikel om "Nietzsche och
nazismen" (D. N. 10. 7. 1933) friförklara sin
ungdoms hjälte. Han anser, att Nietzsches
krigiska uttalanden har "en rent ideell betydelse
av kamp med andliga vapen för andliga mål",
att hans mogna böcker var "otyska" och att
hans europakonception "med glänsande
klarhet" uttrycker "vad det stackars i
halvslummer bundna, i bolsjevistiska, fascistiska och
nazistiska mardrömmar skälvande och
stönande Europa innerst ser i sina syner som
det efterlängtade uppvaknandets stora, sköna
glädje och befrielse". Nietzsche Europas
frälsare! Det är en av de mjuka nietzscheanernas
bättre prestationer.
Man har hos de flesta av dessa författare
svårt att upptäcka den Nietzsche, som möter
oss i breven och skrifterna. Det lilla, vari man
kan inlägga en human mening, är vagt och
obestämt och strider mot de energiskt
försvarade doktrinerna, medan han däremot
under hela sitt liv skriver inträngande och
uttrycksfullt till våldets försvar. Men ändå
visar den mesta litteraturen om honom en
ädelt syftande människa, en väldig
profetgestalt eller till och med en lidande Messias,
som offrar si själv för att bereda
mänskligheten en bättre framtid. Hur har en sådan
tradition uppkommit? Grunden lades, som
nämnts, av Elisabeth Förster-Nietzsche; arkivet
i Weimar med sina många medarbetare har
sedan bättrat på och lagt till för varje år. En
735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
