- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XII. 1943 /
737

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Melker Johnsson: Friedrich Nietzsche och det tredje riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIEDRICH NIETZSCHE OCH DET TREDJE RIKET

satsen, att ett krig inte kan vinnas utan en
filosofi. Påståendets begränsning är betingad
av det förelagda temat; givetvis kan tyskarna
inte göra någonting utan en filosofi. Men nu
behövde man alltså en filosofi för att vinna
nästa krig. "Preussen har förlorat sina
kanoner, det sätter nu sina idéer i beredskap",
skrev en fransk revy om en av Spenglers
böcker. Nietzsche passade ännu bättre för
ändamålet. Nationalsocialisterna tog sig an
honom.

Frågan om Nietzsches inflytande ligger
sålunda klarare till nu än 1914. Nazisterna
åberopar ständigt Nietzsche. De säger sig
inspireras av hans tro och handla i hans
anda. "Min kamp" och ännu mera ledarens tal
vimlar av tankar och uttryck från Nietzsche.
Hitler talar med dennes överlägsna tonfall om
massan, prisar hårdheten och kriget, öser sitt
förakt över moralen och humaniteten.
Rausch-ning återger i sina öppenhjärtiga "Samtal med
Hitler" — som även om de inte är autentiska
kan betraktas som mera intima och ogenerade
variationer av motiv som Hitler redan
offentligt tagit upp — två och en halv sidor
"missförstådd nietzscheanism". Hur missförstådd?
Till vartenda av dessa citat har Nietzsche
ett parallellt, fast naturligtvis mycket bättre
formulerat uttalande. Man kan i viss mån
förstå Hitlers bitterhet, också enligt
Rausch-ning:

"— I dag kraxa all världens litterära
kråkor, att jag bogår förräderi mot förnuftet! Och
nyss var det de själva, som svamlade om
förnuftets förräderi mot livet. Så länge det blott
var en litterär kuriositet, gjorde de sig
viktiga med den. Nu då vi göra allvar av det,
spärra de upp förvånade barnaögon."

Nietzsche var så betydande, att även en
ledare kunde betona frändskapen med honom,
och Hitler besökte redan före maktövertagandet
några gånger Nietzschearkivet i Weimar, där
han i fru Förster hade en trogen beundre-

rinna, som länge arbetat på att tolka broderns
filosofi i fascistisk riktning. Som en symbolisk
bekräftelse på detta samband har Hitler fått
Nietzsches värj käpp i present och i gengäld
givit en stor summa av sina personliga medel
till den så kallade Nietzsche-Halle, som skall
tjäna nietzschekultens utbredning. Ett bekant
fotografi visar Ledaren framför Klingers
nietzschebyst. Hans fullt belysta ansikte
uttrycker aktning och beslutsamhet. Nietzsches
tunga och grubblande drag framträder endast
till hälften. Så står dagens man mot profeten
i dunklet.

En annan diktator har som bekant gärna
åberopat Nietzsche, nämligen Mussolini, och
erkännandet är ömsesidigt, det vill säga
nietzsche-anerna erkänner också Mussolini.
Nietzschearkivet hyllade honom i ett telegram till
femtioårsdagen såsom "den härligaste
zarathustra-lärj ungen, som Nietzsche drömde om, den
geniale återuppväckaren av aristokratiska
värden i Nietzsches anda".

Det var 1933. En ännu härligare
zara-thustralärjunge kom samma år till makten.
Och nu fick många små nietzscheaner bråttom.
De hade levat hittills i skymundan eller
åtminstone inte i det fulla rampljuset. De kunde
nu träda fram och säga, att de alltid haft
rätt. Särskild tur hade Alfred Baeumler, som
redan 1931 verkställt föreningen mellan
nationalsocialistisk och nietzscheansk livsåskådning
("Nietzsche, filosofen och politikern"), och
som nu blev professor i Berlin. Det akademiska
inslaget är för övrigt ett dystert kapitel; när
man å pliktens vägnar har läst den tjugonde
likriktade doktorsavhandlingen med
variationer på Baeumler, är man inte längre
entusiastisk för den kämpande unga tyska vetenskapen.
Det gäller inte längre forskning utan
propaganda. Man populariserar Nietzsche och för
hans tankar ut bland folket genom en aldrig
sinande ström av broschyrer och artiklar.
Nietzsche skall bringas att tjäna den nya

4 BLM 1943 ix

737

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:40:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1943/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free