Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Melker Johnsson: Friedrich Nietzsche och det tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELKER JOHNSSON
Och därvid stannar det. Uttalandet är från
"Viljan till makt", sista boken. Nietzsche
anser emellertid, att värdeupplösningen börjar
med kristendomens förfall. Hitler har inte
för någon annan än Rauschning talat om,
vad han anser, så vi lämnar detta därhän.
Men konsekvenserna blir desamma hos båda.
Rättvisan, friheten och humaniteten, alla de
framstegsprinciper vi har talat om, är enligt
Nietzsche blott sekulariserad kristendom. Med
den senare faller också de förra. Vi känner
igen resonemanget från vår egen
beredskapsideologi: den svenska linjen är den kristna
linjen, humanitet kommer från kristendom
och så vidare. Detta förhållande, så långt det
gäller, ger med den schweiziske
nationalekonomen Wilhelm Röpkes ord "det minimum av
kristendomsbejakelse, som är förenligt med
vårt kulturansvar". Även Renan sade: "Nous
vivons du parfum d’un väse vide." Vi inandas
doften från en tom vas. Men om kärlet inte
kan fyllas på nytt? Man måste då tro — och
bevisa — att humanitetsmoralen kan
motiveras och upprätthållas även utanför den
kristna livssfären. För övrigt har under flera
århundraden de flesta humana reformer
genomförts mot kristendomen, vilket både Nietzsche
och många kristna gärna glömmer. För
prästsonen dör med Gud även moralen. Det är en
mycket överdriven föreställning, som hos
Nietzsche leder fram till nihilismen, det stora
försöket att spränga sönder Europas andliga
enhet, då grunden vacklar under varje norm
och trosföreställning, då det absoluta är
relativt, det bästa värdelöst och all vår tro löses
upp under en enda natt av "tövindens varma
hemska andedräkt". Men då har också det
gamla Europa upphört att existera. Nietzsche
vänder sig i stället till de goda européerna,
det vill säga Europas framtida herrar, och
diktaturideologien står hos honom alltså i
direkt samband med nihilismen. De gamla
värdena måste röjas undan för att möjliggöra
framtidens härskare, för vilka intet är sant
men allt är tillåtet.
Men Nietzsche, som ju inte endast vill
förkunna utan även övervinna nihilismen, sätter
nya värden i stället för de gamla, och även
i fråga om den positiva målsättningen
framträder likheterna med nationalsocialismen.
För nihilisten, som ännu strävar, den aktive
nihilisten, återstår blott den nakna viljan
till makt, som allt annat bygger på. Denna
maktprincip anger den grundläggande
överensstämmelsen mellan Nietzsche och Hitler.
Baeumler säger också, att "’die Philosophie
des Willens zur Macht" är "die Philosophie
der Politik". Satsen är för allmänt formulerad,
såvida man inte menar, att strävandena för
välfärd och försoning inte hör till politiken.
Men beträffande den renodlade
erövringspolitiken kan man nog inte finna en mera
träffande filosofisk formel. Spengler förklarade
redan 1924:
"Här äro vi alla hans lärjungar, om vi
vilja det eller inte, om vi känna honom eller
inte... Han har visat historien för det mest
historiehungriga folket i världen sådan den
är. Hans testamente är uppgiften att leva
historien på detta sätt."
Man får nog medge, att nationalsocialismen
i det avseendet väl har förvaltat Nietzsches
testamente. Men erövraren måste försvara sin
ställning, såsom Nietzsche också har förutsett,
med våld och terror, om detta är nödvändigt.
Han får inte visa mildhet eller vekhet,
rättvisa eller medlidande, tolerans eller hänsyn.
Man finner hos Nietzsche utomordentligt
vältaliga uttryck för uppfattningen, att den som
angriper har mera rätt än den som försvarar
sig, att kravet på rättvisa blott är ett uttryck
för den svages och vanmäktiges hämndbegär,
att rätten ej får vara ett medel mot kamp, att
övervåld ej kan vara något orätt, eftersom
livet till sitt väsen är övervåld, att den
ekonomiska utsugningen är en "organisk grund-
740
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
