Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
funktion de uppfylla i jordbrukskollektivet. De
ha blivit typer mer än individer. Där är den
reformvänlige adlige storgodsägaren, som vill
göra sin gård till en rationellt skött
mönsteranläggning men slutar som tjänsteman av
bankens nåd. Där är inspektorn, som har att
tillvarataga godsets ekonomiska intressen och
klart ser, att den inte kan bära den
överorganisering jordbruket är utsatt för. Där är
traktorskötaren Brandt, ordförande i
lantarbetarför-bundets lokalavdelning, ofta sliten mellan sin
rättskänsla och den djupt rotade solidariteten
med sina klassbröder, tills den förra söker
sig ett primitivt och handgripligt utlopp som
ådrar honom laga dom och straff — en
särskilt fin och tankeväckande studie. Där äro
fackföreningsfunktionärer, bönder, bankmän
samt hela raden av yrkesmän: djurskötare,
lagårdskarlar, mj ölkkontrollassistenter,
veterinärer, mejerister, jordbrukskonsulenter,
skogs-plantörer, slaktare. Överallt följer författaren
dem i deras yrkesutövning, i deras speciella
funktioner och väcker så hos läsaren ett
överväldigande intryck av hur komplicerad,
svårskött och sårbar det industrialiserade
jordbrukets apparat blivit, den apparat, för vilken
traktorn är en symbol.
Svårskött och sårbar — ja, ty hela denna
väldiga organisation skötes dock av
människor, och människan är ingen rationell
varelse som låter sig förändras lika snabbt
och lättvindigt som maskiner och
lantbruksmetoder. De fördomsfria reformivrarna på
samhällets höjder få stifta bekantskap med
fattigfolks konservatism, som gärna
mobiliserar sedvänja, erfarenhet och instinkt mot
teori och rationalitet. Om denna konservatism
förenas med sårad prestige och anlag för
kverulans, kan kombinationen bli farlig nog
— så i fallet Kadin, lagårdskarlen av gamla
skolan, som blir sabotör och brottsling av den
svårfjällade sort, som aldrig erkänner något
han inte blivit överbevisad om, och som är
i stånd att föra både fackföreningsombud och
arbetsdomstol bakom ljuset. Denna
inkarnation av motståndet mot det nya är alldeles
följdriktigt den bäst individualiserade
gestalten i boken: Kadin tilhör ju ett släktled av
mer differentierade människor, är själv
hårdnackad individualist av födseln och är
därtill uppfattad med hatets klarsyn. Andra och
starkare irrationella krafter komma till hans
hjälp då det gäller att sticka käppar i
traktorhjulen: det krigiska vanvett, som kallar bort
även det neutrala landets ungdom från
jorden, spärren som förhindrar foderimporten,
den missväxt som inte ingått i kalkylerna.
Det gamla godset går överstyr; det har inte
kunnat stå ut med den omorganisation av
jordbruket som blivit en följd av
prisreglering och statssubvention. Parallellt härmed
leva alltjämt nära jorden unga människor som
bli verklighetsflyktens offer. Den forna
statar-drömmen om torpet har lämnat rum för
drömmen om världsrykte med idrotten eller filmen
som språngbräda. Den filmpressförgiftade
lant-arbetardottern, som i tur och ordning
identifierar sig med olika stjärnor och deras erotik
för att vakna upp, mörbultad av tillvaron, som
gravid fästmö till en omyndig traktorskötare,
är en dråplig figur, en frukt av författarens
bistra, omutliga men oemotståndliga humor...
Traktorn tränger fram, medan det engelska
fullblodsstoet Glory, ensam kvarleva från den
feodala livsstilens tid, angripes av en varig
mankfistel och måste föras till slakt. Det är
en nödvändig process, men den är långtifrån
smärtfri, den har åtskilliga bakslag att räkna
med, och den går fram över oförnekliga
värden. Ivar Lo-Johansson har givit den den
litterära fiktionens liv och verklighet, en
fiktion visserligen, som stundom kan synas röra
sig så nära fakta och dokument att en viss
uttorkning av diktens och fantasiens källsprång
gör sig förnimbar, en fiktion likväl, som har
den konstnärliga objektivitetens, den episka
opartiskhetens hela storslagenhet. Ivar
Lo-Johansson är en av våra mest kunskapsrika
och ambitiösa yngre författare. Nu skulle man
vilja se honom pröva sina krafter på den
allsidiga och representativa svenska
samhälls-roman som vår litteratur alltjämt väntar på.
Han förefaller kallad till den uppgiften.
Holger Ahlenius
Piratenbok
FRITIOF NILSSON PIRATEN: Tre terminer.
Bonniers 1943. 11:—.
På sista sidan i Fritiof Nilsson Piratens
senaste bok står följande att läsa: "Det är
författarens avsikt att följa Herman Langes
760
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
