Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Benedetto Croces fint utmejslade "Europas
historia under 1800-talet", Vitalis Norströms
"Masskultur" och Harald Hjärnes testamente
till eftervärlden, hans sista arbete, "Nya
problem för världshistorisk framställning" (1921).
Alla dessa arbeten anbefallas i dag till ett
förnyat grundligt och ingående studium.
Korteligen: det som är riktigt i Meyers
prognoser är inte nytt, och det som är nytt är
inte riktigt. Man frågar sig med förvåning,
hur ett sådant dilettantarbete har kunnat
presenteras för svensk publik. Boken har
emellertid den negativa förtjänsten, att den visar, hur
man inte skall behandla politiska problem. En
kritik av dylika arbeten är dock i hög grad
påkallad, då dessa annars kunna ge anledning
till stora misstag. Erich Wittenberg
Kortare anmälningar
HELMER LINDERHOLM: Grå män vid
gränsen. Hökerbergs 1943.
10:—.
Denna beredskapsroman gör ett mycket
blandat intryck. Ur konstnärlig synpunkt
håller den sig helt och hållet på den ofullgångna
och klossiga skissens nivå, men som
verklighetsskildring har den stora förtjänster. Den
rymmer ett rikhaltigt, klarögt noterat och ofta
måleriskt uppfattat verklighetsstoff men
vimlar också av allsköns schabloner i natur- och
kraftromantisk anda. När författaren blir
riktigt inspirerad kan han med en lättvindigt
iväg-rusande associationskedja (värdig en fabrikör
av kupongfri korv) likna ett
intendenturkom-pani vid en arméfördelnings "måge och lever,
hjärna och lungor" eller beskriva
generalstabens verksamhet på följande sätt: "Bara
i den alltid vakande hjärnan pyr det och
glimmar. Så flammar där till. Glödande ilningar
far genom nervbanorna." Han har också
alldeles för lätt att se de många furorna stå
"i hög ensamhet" och att höra vartenda barr
i de likaledes många granarna "brusa med
i tung symfoni". Men han kan också med
grovhuggen uttrycksfullhet skissa upp en
interiör, fånga ett naturalistiskt rörelseschema och
återge det obändiga arbetets av kölden hetsade
rytm: "Trosshästarna gnäggar och vänder mjuk
mule därinåt, vränger vit käft, skrapar hovar
mot lastkajen. Rummet är fyllt med
havresäckar, famnshögt, i takhöjd. Gulgråvit,
glatt-rinnande, i säcken, mot axeln mjuktungt
pressande. Hyvlade glidbanor ligger utlagda,
säckarna släpas ut och in. Gråvit, lätt,
kutter-spånlik cellulosahavre. Stona fölar gunghästar
efter den sägs det."
"Grå män vid gränsen" skildrar en
inten-denturplutons strävsamma liv i obygden under
en tre, fyra månader lång inkallelseperiod.
Stämningarna är på det hela taget autentiska,
den grovt hjärtliga umgängestonen är väl
tillyxad och typerna — muntergöken, grubblaren,
vanskaplingen, lungsotaren, kverulanten etc. —
trovärdiga. När det gäller huvudpersonerna,
fänriken och byns lärarinna, lägger man dock
märke till en romantiserande tendens.
Slutligen måste det betraktas som ett minus att
de i beredskapen så ymnigt förekommande
politiska diskussionerna här helt lyser med sin
frånvaro. Det minskar bokens dokumentariska
värde och undanskymmer det frihets- och
rned-borgarmedvetande, som skiljer dessa hårt
jobbande beredskapsmän från vanliga lastdjur.
Erik Lindegren
ELLA HILLBÄCK: Albatross. Bonniers 1943.
5:75.
Den albatross som givit namn åt Ella
Hillbäcks bok är symbolen för en uppväxande
flickas drömliv och olikhet, hennes längtan ut
till en större värld. Vivan är en av döttrarna
i en skötsam arbetarfamilj, där fadern har
filosofiska intressen. De lever i ett
västkustsamhälle med textilfabriker, med hyresbaracker
på ena sidan och egnahemshus på den andra
mellan bergknallarna. Vivans fantasi och
känslointensitet för henne gärna i konflikt
med människovärlden omkring sig, hon svarar
med trots och finner förlösning i ensamheten
med naturen. Hennes förbittring mot Kristian
Tyrann kommer henne att förgripa sig på en
tjeckisk flicka, men en annan gång slåss hon
mot pojkarna när de skrämt upp tysken som
lider av krigsneuros. Denne är en lärd som
blivit arbetare, han plågas av nattliga anfall
och grips efter hand av en smärtsam
förälskelse i flickan, en passion som uppstiger ur
hans outlevda, söndertrasade ungdom. I en
försommarfrisk slutscen finner man Vivan
som sextonåring, förväntansfullt vänd mot
855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
