Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Gunnar Tideström: Fyra dikttolkningar - IV. Gunnar Ekelöf: Fossil inskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR TIDESTRÖM
moderliga ägget, varur allt levande födes. Den
är det ena utan att upphöra att vara det andra.
Dylika i varandra invävda föreställningar
ligger bakom de många sammanpressade
uttrycken av typen "lejongulan". — Tanken att
solen är världsmodern, intrycket att den vilar
på morgonrodnadens gyllene bädd,
föreställningen att den offrar sig åt oss för att vi skall
få leva, känslan av att solens uppgång är en
helig akt, allt detta är förtätat och
sammangjutet i ett enda uttryck: "modersaltaret
blöder av guld".
Dikten vimlar av mer eller mindre erotiska
symboler: mjölk, pollen, spenar, blod, slem,
hår, moder, ägg.
Men hela det ständigt framkvällande flödet
av fascinerande, drömartade föreställningar
skulle inte göra det djupa intryck på oss, som
det gör, om inte dessa föreställningar ordnade
sig i ett dramatiskt förlopp, i en bestämd rytm,
en oemotståndlig känslokurva av elementär,
allmängiltig art.
I diktens början försänks vi i det
hemlighetsfulla, urtidsartade drömlandskap under
vattnets yta, där "viskningarnas furste" dväljs och
där livet är halvt förstenat, halvt flytande. De
sällsynt långa versradernas entonigt
dyningslika rytm låter sig väl brukas att återge
känslornas högtidliga, dämpade och dock
spänningsfyllda monotoni, fram till den dovt
olycksbådande raden: "där ödsligheten vilar i min
slutna hand, som jag öppnar". Men rytmen
kan också, utan att versens struktur ändras,
låta sig piskas upp till ett rasande vågsvall av
den känslostorm, som sedan följer. Dikten
återger den personlighetens väldiga
kraftanspän-ning, som framdrives, när de svårtydbara
viskningarna ur det undermedvetna vill bli
revolutionära kamprop, när det sjuka geniets
dunkla föreställningar tränger sig upp ur grot-
tornas skymning till dagern. Färgskalan, som
tidigare varit dämpad och sval — mjölkvitt,
svart, blått — går över i blodrött, rödgult och
guld. Skymningen förvandlas till flammande
ljus. Rymden upplåter sig. Viskningarna går
över i rytanden, härskrin. I ett oavbrutet
crescendo och accelerando stegras affekterna
till fruktansvärd brutalitet. Alla själens krafter
är i uppror, personligheten kämpar mot sig
själv. — Så kommer — ett kort, hisnande
ögonblick — den stora stillheten: "himlen blir
blek som glas". Och därpå följer det snabba
fallet, ned till resignationen, ödsligheten, till
det skymningslandskap, som var
utgångspunkten. Dock inte alldeles. I tröttheten efter den
oerhörda kraftutvecklingen och i resignationen
efter den våldsamma striden, som inte lett till
något synbart resultat, finns trots allt något
av segerkänsla. Personligheten är inte sprängd,
de upproriska rösterna smyger sig besegrade
in i ådrornas grenverk. "Ännu är jag
herdekonung", konung över en primitiv urvärld.
Ordet "herdekonung" leder associationerna till
de äldsta, knappast kända formerna av
människosläktets liv; "molnens höfter" ger ett
intryck av den mytbildande, ännu helt erotiska
fantasiens sätt att uppleva; "krukornas form"
erinrar om de första alstren av mänsklig
skönhetsdrift; "snäckornas elfenbensliv" om
skeden, då livsyttringarna blott trevande
lösgjorde sig ur det vegetativa stadiets dvala.
Över hela denna värld vilar en stämning av
arkaisk idyll — efter klimax uppleves något
av avspänningens ljuvliga frid. — Men
diktens sista rad väcker oss plötsligt till insikt
om att brutaliteten endast sover i djupen,
beredd till nytt utbrott. Efter någon tid av
vila kan affekterna åter vakna ur ödsligheten,
häva sig, torna upp sig, svalla himmelshögt
och så sjunka tillbaka i ödsligheten. Är inte
detta all känslas, allt livs grundrytm?
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
