Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Wilhelm Sjöstrand: Barndomsintryckens betydelse vid litteraturläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILHELM SJÖSTRAND
delserna". Och alldenstund de tidigaste
barndomsintrycken ännu efter årtionden äro
starkare än de senare tillkomna, måste man därav
draga den slutsatsen, att barnet icke kan
föreställa sig någon annan värld än den, som det
självt upplevt, och att man ibland för all
framtid förblir bunden vid "de en gång
uppplöjda föreställningsbanorna".
Hennig tycks hålla för troligt, att den
företeelse, varmed han sysslar, mer eller mindre
gäller för alla människor. Samma mening
framföres med större bestämdhet av Lange,
vars förklaring vilar på den under 1800-talet
alltsedan Herbart dominerande
associationspsykologien. Då ett nytt intryck skall
införlivas med vårt själsliv, sker detta med hjälp
av vår tidigare erfarenhet. Historiska och
geografiska förhållanden, främmande människors
öden, tankar och känslor etc. bli vår
egendom endast tack vare det mycket begränsade
föreställningsbestånd, som barnet medför till
skolan. Lange nämner dock intet om orsaken
till att man i många fall begränsar sig till
detta, även då det ej längre är nödvändigt.
Hans uppfattning kan emellertid bäst
sammanfattas med satsen, att "vi ha apperceptionen
att tacka för det, som vanligen tillskrives
fantasiens verksamhet".
Utan tvivel är det oriktigt att som Hennig
och Lange generalisera sina egna upplevelser.
Några bekräfta dem, men det finns i sin tur
många, som ställa sig oförstående.
Anledningen härtill kan knappast vara, att det
psykiska skeendet för vissa personer icke blivit
medvetet på samma sätt som för andra. Ty
då den tvivelsamme gjorts uppmärksam på
förhållandet, borde väl även han åtminstone
sporadiskt kunna företaga den behövliga
identifikationen. Det ligger nära till hands att
förmoda, att de tidigaste barndomsintrycken rent
sensoriskt äro av större intensitet än senare
åldrars samt därför mera starka och levande.
Men man skulle också kunna antaga, att så-
dana föreställningar, som emanera från tiden
före skolans början, äro mera affektivt
betonade och fördenskull också reproduceras med
större lätthet. "Barndomens livliga fantasi",
skriver Fröbes i sin "Lehrbuch der
experimentellen Psychologie", "ligger inte i rikedomen
av dess föreställningar utan i dess känslors
större intensitet och lättrörlighet." Dylika
funderingar kunna emellertid inte förklara den
individuella differens, som synes föreligga.
Denna måste snarare vara betingad av en
utvecklingsfaktor, så att skillnaden i ettdera
eller kanske båda här nämnda avseenden
mellan barndom och efterföljande epoker av livet
för vissa människor blir obetydlig, för andra
mera framträdande. Fältet ligger dock öppet
för spekulationer, och först genom faktiska
undersökningar på området kan en säkrare
grund än introspektiva iakttagelser skapas för
en fruktbärande analys av de krafter, som här
driva sitt spel.
Redan den omständigheten, att somliga viel
inlevelsen i litterära verk förmå att utnyttja
hela sitt föreställningsförråd men andra
endast en obetydlig del därav, är emellertid ett
viktigt faktum att beakta. Det framhålles
gärna, att de litterärt intresserade och bildade
även de äro ett slags konstnärer, då de följa
en författares framställning och i sitt
medvetande reproducera de fantasibilder, som
upprullas för dem. Är en sådan uppfattning
riktig? Svaret måste efter vad det förefaller
delvis bli nekande. Vissa människor, som njuta
av en god bok, kunna uppenbarligen inte tyda
de litterära produkterna på ett sådant sätt, att
deras horisont vidgas genom upplevelsen av
de nyskapelser, vilka upphovsmannen till en
roman eller ett drama — trots att också han
givetvis varit bunden vid sitt förflutna och
använt sig av sin tidigare, ofta metodiskt
samlade erfarenhet — framlägger för läsaren. Ty
inte blott miljöskildringar utan även stäm-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
