Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Geo Widengren: T. E. Lawrence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEO WIDENGREN
politisk tradition, liksom fallet varit i många
andra frågor.
Detta märker man redan vid en flyktig
genomläsning av den föreliggande antologien.
Denna tar i första hand sikte på "sådant
material, som kan belysa den militära och
politiska betydelsen av det verk, som under
och strax efter det förra världskriget utfördes
av Lawrence". Otvivelaktigt har också
utgivaren lyckats i sin avsikt, ehuru en svensk publik
kanske är mera intresserad av människan
Lawrence än av officeren och politikern. I
vilket fall som helst så får läsaren verkligen
en mycket klar bild av Lawrences politiska
mål, när det gällde den brittiska politiken i
Främre Orienten. Särskilt blir utom
Syrienfrågan också Iraqs ställning mycket väl
belyst. Det är möjligt att Lawrence just i fråga
om detta land gjorde sin bästa insats till
arabernas förmån. Sitt program för ordnandet
av Mesopotamiens politiska förhållanden
framlade Lawrence i en del tidningsartiklar under
juli—augusti 1920. Storbritannien höll vid
denna tid Mesopotamien besatt med en styrka,
som enligt Lawrence uppgick till 90,000 man.
Trots denna armé och 450 brittiska
ämbetsmän rådde ständigt missnöje i landet och
oroligheter utbröto, varvid regelrätta slag
utkämpades. Med en viss bitterhet skriver
Lawrence: "Vår regim är sämre än det gamla
turkiska systemet. Turkarna höllo fjorton
tusen infödda soldater under vapen och
dödade årligen i medeltal tvåhundra araber vid
upprätthållande av lugn och ordning. Vi hålla
nittiotusen man jämte flygmaskiner,
pansarbilar, kanonbåtar och pansartåg. Vi dödade
ungefär tiotusen araber under upproret i
sommar ... Cromer behärskade Egyptens sex
millioner människor med hjälp av femtusen
man brittiska trupper, överste Wilson lyckades
icke hålla Mesopotamiens tre millioner i styr
med nittiotusen man." Med denna inställning
hos Lawrence förstår man lätt ett uttalande
av honom, som man finner i memoarverket
"T. E. Lawrence by his friends". "Endast när vi
lär oss igen att härska utan soldater kommer
vi att ha trygghet." I en insändare till Times
framlägger Lawrence ett program, baserat på
denna grundsyn. Han vill göra arabiskan till
det officiella språket, något som skulle
nödvändiggöra användandet av inhemsk
förvaltningspersonal. Vidare förordar han
uppsättandet av en inhemsk armé och bortförandet av
alla brittiska trupper. "Dessa förändringar
skulle ta en tid av 12 månader och vi skulle
sedan ha lika stort inflytande över
Mesopotamien (eller lika litet) som vi ha över
Sydafrika eller Kanada. Jag tror att araberna
under sådana omständigheter skulle bli lika
lojala som någon i imperiet och de skulle
icke kosta oss ett öre. Folk kommer att svara
mig att tanken på bruna dominions inom det
brittiska imperiet är grotesk." Sir Hubert
Young påpekar att Lawrence medvetet
lancerade just uttrycket färgade dominions och
tillskrev Iraqs förste härskare, Feisal, äran av att
ha uppfunnit detta begrepp. Härtill anmärker
Young helt stillsamt att han undrade vilka
arabiska ord Hans Majestät skulle ha använt
för att täcka denna term.
Lawrence ville för övrigt fullt medvetet
vidga det brittiska imperiets ram. Han säger
till exempel: "Vi äro en så stor firma, att vi
kunna erbjuda mindre affärer enastående
fördelar, om de sluta sig till oss, förutsatt att vi
kunna få fram lockande förbundsvillkor."
Överhuvudtaget deklarerar Lawrence sin tro
på det brittiska imperiet, som han anser ha en
stor framtid "om det öppnar möjligheter till
frivillig anslutning". Även i detta hänseende
betyda Lawrences idéer otvivelaktigt mycket
för vissa tendenser i modern brittisk politik.
Vad beträffar den lösning av det
mesopotamiska problemet, som Lawrence främst tack
vare Churchills kraftiga stöd kunde genomföra,
så utarbetades den i huvudsak efter Lawrences
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
