Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
het och fräter samtidigt stora hål i de
"livs-befrämjande illusionernas" vävnad; den
drömmer äcklets med medlidande blandade
drömmar, rör sig med sömngångaraktig säkerhet på
de outforskade områden, som befolkas av
gränsfallen mellan människa och djur, kvinna och
man, och som de flesta författare närmar sig
med skygglappar på eller med en glasartat
stirrande, kväljningsbemängd saklighet. Så
självständig är dock ingen, att man inte kan utgå
ifrån att diktare som Lawrence och Sherwood
Anderson har sysselsatt den unga
författarinnans fantasi. Men hennes bok förefaller att vara
skriven i solnedgången, i en primitivismens
solnedgång; ett sista återsken från dess drömvärld
belyser dess illusioners upplösta stoft, kastar
långa skuggor över en förvriden, militärt
feo-dalistisk sydstatsverklighet med atmosfär av
djurisk omedvetenhet, vilsegången brutalitet och
sedan generationer förmultnad skräck.
Detta lätt förgyllande återsken färgar framför
allt den unge soldaten Williams, som på en
gång framstår som en drömlikt oberörd och
soldyrkande faun och en realistiskt uppfattad,
efterbliven yngling med av fadern inplantad
kvinno- och syfilisskräck. Den första kvinna han
får se naken råkar vara kapten Pendertons
hustru, Leonora, och han får för vana att om
nätterna smyga sig in i hennes rum och
förtrollad betrakta hennes i sömnen fulländade
kvinnlighet. I vaket tillstånd är Leonora en
lättjefullt sensualistisk och därför mycket
populär varelse; hennes intellekt står ungefär på en
åttaårings ståndpunkt, och hon bedrar glatt och
oberört sin man med den officersexemplariskt
manlige, enfaldige major Langdon. Kapten
Pen-derton är å sin sida bisexuell och kleptoman,
lika varmt tillgiven sin hustrus älskare som han
är rädd för sin hustrus häst, en feg karriärist
och självplågare med fallenhet för mystiska
själstillstånd, som till sin övriga belastning har
att dras med en hatblandad lidelse för soldaten.
Major Langdons hustru, Alison, är en kultiverad
men sjuklig kvinna, som i ett anfall av
sinnesförvirrad svartsjuka klippt av sig bröstvårtorna;
hon står dessutom i ett egendomligt förhållande
till sin filippinske betjänt, som talar franska
och älskar klassisk musik. Alison skickas under
makabra omständigheter till ett modernt
sinnessjukhus, och när hon lyckligt och väl dött
känner de övriga en stor tomhet blandad med för-
stuckna samvetskval. Kapten Penderton blir allt
besynnerligare; besatt av tanken på soldaten
försöker han på alla sätt att förfölja honom
och närma sig honom — tills han en kväll får
se en skugga smyga sig in i hans hustrus
sovrum. Då han tänder ljuset möter han soldatens
lugna, oförstående blick och har den kväljande
tillfredsställelsen att skjuta ner honom.
Denna "horror-tale" berättar McCullers med
en mogen självklarhet och skarpsynt knapphet,
som anmälaren för sin del nog vill sätta högre
än den utförliga realismen i hennes år 1942
utkomna "Hjärtat jagar allena". De invecklade
driftmässiga relationerna mellan de i tragedien
medverkande är fångade med förbluffande
inlevelse och fördomsfrihet och återgivna med fin
konkretion, utan alla störande överbetoningar.
Ingen av dessa människor hör till de mödosamt
demaskerade psykologiska gåtornas släkte, de är
tvärtom hela tiden nakna och hundraprocentigt
närvarande, påträngande sanna i sin
psyko-fysiska kroppslighet och sin omedvetna
förnedring. Porträttet av kapten Penderton formar sig
till ingenting mindre än ett med glans avlagt
psykologiskt mästarprov. Erik Lindegren
Tredje delen
Upton Sinclair: Drakens tänder. Översättning
av Erik Lindegren och Karl Vennberg.
Holmströms 1943. 20:—.
"Drakens tänder", tredje delen av Upton
Sinclairs stora samtidsskildring, omspänner
tiden från den amerikanska börskraschen 1929
till de nazistiska blodsorgierna i juli 1934.
Förmodligen kan man vänta ytterligare ett
par, tre mammutvolymer i denna
romankrönika, som sväller ut alltmera på bredden men
samtidigt visar betänkliga tecken att förlora
i djup.
Författarens medium är fortfarande Lanny
Budd, den amerikanske vapenhandlarsonen
som blivit internationell lyxdagdrivare, en
vankelmodig radikal sympatisör med
tavel-affärer som hobby, kringflygande som en
skottspole mellan alla världspolitiskt viktiga
tilldragelser i Europa och Amerika. Lyckligt
gift med en skön och självmedveten
dollar-prinsessa lever han vid Rivieran och i ett för-
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
