Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Den franska litteraturens läge
Detta nummer har till betydande del ägnats
åt fransk litteratur. Den finländske kännaren av
fransk litteratur E. N. Tigerstedt bidrar på nytt
med en krönika över franska böcker — det är
ju längesedan BLM måste släppa kontakten
med korrespondenter på ort och ställe.
Översikten är inte absolut up to date och har
dessutom fått vänta på införande några månader.
Den som på nordisk botten vill följa med de
nyutkomna franska böckerna har att kämpa
med stora svårigheter. Böckerna kommer hit
i ett slumpmässigt urval och inte ens den
välförsedda Akademiska bokhandeln i Helsingfors
kan längre presentera nyheterna färska på sina
diskar. Lika svårt är det att via fransk press
och kritik orientera sig på den franska
bokmarknaden, ty dels är det ofta lika besvärligt
att få tag på tidningar som böcker, dels är den
kritik som får lov att yttra sig fullt offentligt
i Frankrike inte representativ för den franska
kritikens ärofulla traditioner utan till större
delen tillverkad av anpasslingar och förrädare.
Fria franska tidskrifter
De självständigaste av de dagliga tidningarna
har varit de reaktionära Figaro och Le Jour,
båda vid upprepade tillfällen konfiskerade. De
radikala tidningarna har naturligtvis alldeles
upphört att existera. Den förnämsta av de
litterära tidskrifterna, La Nouvelle Revue Française,
under mellankrigstiden den franska
intelligensens främsta språkrör, redigeras numera av
fascisten Drieu La Rochelle, som jämte
Monther-lant står överst på listan av de förrädare som
motståndsrörelsen svurit att ta hämnd på.
Däremot har inte förlaget med samma namn som
tidskriften (Gallimard) nazifierats. Det finns
emellertid andra franska tidskrifter som är mera
värdiga det franska namnet. En av dem är
Fontaine, en exklusiv liten tidskrift som startades
i Alger och som är spridd även i det europeiska
Frankrike. Den är klart antinazistisk men har
självfallet måst undvika öppen konflikt för att
inte kollidera med vichycensuren. Jag har aldrig
sett den, men den saluteras med erkännande
från engelskt håll. I Marseille utges eller utgavs
åtminstone till helt nyligen en annan förnämlig
tidskrift, Cahiers du Sud. Utanför Frankrike
finns några mycket goda franska
emigranttidskrifter. Lettres Françaises redigeras i Buenos
Aires och erhöll före Frankrikes fullständiga
ockupation bidrag från bland andra Gide, André
Malraux, Julien Benda och Paul Valéry vid
sidan om sådana från de talrika till Nord- och
Sydamerika flyktade franska författarna. Den
katolska La Nouvelle Relève utges i Montreal
av Robert Charbonneau och Paul Beaulieu och
har som regelbunden medarbetare den i Rio
de Janeiro bosatte Georges Bernanos. La France
Libre utges i London och är i första hand ett
politiskt organ med Frankrikes befrielse och
återuppbyggnad som främsta mål, men den har
också innehållit värdefull essayistik och kritik.
Collaborationister och ståndaktiga
Den franska litteraturen under kriget erbjuder
en ytterst förvirrad anblick, den är både
geografiskt och andligt uppdelad på flera fronter,
och det är för en utomstående nästan omöjligt
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
